Publicerat: 19 januari 2017

500 000 fler till arbetsmarknadens förfogande – på tio år!

På tio år är det mer än en halv miljon personer som har ett jobb eller som söker ett jobb på den svenska arbetsmarknaden. Utrikes födda står för hela nettotillskottet i arbetskraften. Utan invandring skulle antalet personer i den arbetsföra befolkningen vara 50 000 färre än idag. Tudelningen på svensk arbetsmarknad fortsätter dock att öka.

Sverige har en demografisk utmaning då antalet äldre i befolkningen ökar i relation till personer i arbetsför ålder (20-64 år). Vi lever allt längre, vilket innebär att den yrkesaktiva befolkningen utöver sig själv i framtiden kommer behöva försörja allt fler. De senaste 10 åren har antalet pensionärer (65+) i Sverige ökat med drygt 380 000 personer. SCB beräknar att åldersgruppen ökar med ytterligare 300 000 personer de kommande tio åren. Bland den inrikes födda befolkningen i arbetsför ålder kan vi istället se en minskning med 50 000 personer de senaste 10 åren.

Tack vare invandring har Sverige ändå haft en positiv befolkningsutveckling. Sedan 2005 har antalet utrikes födda i åldrarna 20-64 år ökat med 390 000 personer, vilket har resulterat i att Sveriges befolkning i arbetsför ålder ökat med totalt 340 000 personer. Detta är en utveckling som SCB i sin befolkningsprognos beräknar kommer fortsätta under hela 2020-talet. I nuläget är ungefär 22 procent av Sveriges befolkning i arbetsför ålder är utrikes födda, en siffra som förväntas öka till 29 procent inom 10 år.

Minskningen bland antalet inrikes födda i arbetsför ålder betyder att vi utan nettoinvandring skulle ha svårt att finansiera vårt välstånd. Enligt beräkningar i en rapport från Arbetsförmedlingen förväntas försörjningsbördan (total befolkning dividerat med antal personer i förvärvsarbete) öka varje år fram till 2035. Detta trots att invandring har och kommer fortsätta att dämpa den åldrande befolkningens effekt på försörjningsbördan. Ovanpå detta vilar även de faktum att etableringsåldern på arbetsmarknaden är fortsatt hög och att en åldrande befolkning spär på kostnader för sjukvård och äldreomsorg. I framtiden behövs därför fler förvärvsarbetande. Arbetsförmedlingen beräknar att Sverige behöver ett invandringstillskott på 64 000 personer i arbetsför ålder per år under en lång tid framöver för att kompensera för ett sjunkande antal inrikes födda.

För att kunna ta tillvara det tillskott till arbetskraften som invandringen utgör krävs en fungerande politik så att så många som möjligt så snabbt möjligt kommer i arbete. Idag tar etableringen alldeles för lång tid. SCB:s senast publicerade registerbaserade arbetsmarknadsstatistik visar att det i dagsläget tar nio år för hälften av alla nyanlända i Sverige att komma i arbete, en försämring i jämförelse med föregående år. Samtidigt blir tudelningen på svensk arbetsmarknad allt tydligare; medan arbetslösheten minskar bland inrikes födda ökar den bland utrikes födda.

Det finns självfallet många orsaker till att situationen är som den är. En är att mottagningssystemet fördröjer och försvårar etableringen på arbetsmarknaden. En annan förklaring är hur vi reglerar arbetsmarknaden, de höga ingångslönerna och att andelen instegsjobb är så låg. Allt detta skapar onödigt höga trösklar in på svensk arbetsmarknad.

Invandring är avgörande för vår arbetskraftsförsörjning och konkurrenskraft. Vår framtida välfärd beror på hur väl vi lyckas få utrikes födda i jobb. Dessa enkla slutsatser är inte kontroversiella. Men för att lyckas krävs en annan politik och andra åtgärder än hittills, annars kommer vi om tio år fortsatt diskutera utanförskap och arbetslöshet bland utrikes födda.