Publicerat: 12 augusti 2019

AF:s verksamhetskris är till stora delar självorsakad

Signalerna om att Arbetsförmedlingen (AF) har fått grus i maskineriet avlöser varandra. Kritiker pekar på ändrade budgetförutsättningar. Men det är bara halva sanningen: myndigheten har agerat tondövt och tekniska felprioriteringar gäckar organisationen. Verksamhetskrisen är till stora delar egenproducerad.

Upphandlade privata leverantörer går kräftgång. Programinsatser beslutas till allt färre arbetslösa. Samtidigt hissar myndigheten varningsflagg för att kontor på vissa orter fått betydande manfall, vilket sänker produktionstakten.

Hur mycket är detta konsekvenser av förändrade budgetanslag och hur mycket är självförvållat?

Självklart har statsbudgetens justering av anslagen påverkat verksamheten. Förändringarna ska dock varken underdrivas, eller överdrivas.

För 2019 väntas personalstyrkan minska med i storleksordningen 3 000 till 4 000 medarbetare. Kontorsneddragningen innebär även på sikt en minskning med 130 kontor.

Samtidigt kan det konstateras att AF har 7,6 miljarder kronor för förvaltningen under innevarande år. Cirka 10 000 medarbetare förväntas vara kvar även efter den förestående omställningen.

Och cirka 80 kontor har lagts ned de senaste åren för att ge plats för de möjligheter som kommer av nya tekniska verktyg. En gradvis justering bort från fysisk infrastruktur till mer av digitalisering kan skönjas. Det är svårt att vara motståndare till ansträngningar som förmodas effektivisera arbetet.

Det är sant att upphandlade program har minskat med 30 procent. Men väldigt få nämner att myndigheten har 10 miljarder kronor i programmedel att förfoga över, enbart i år.

Och ännu färre debattörer nämner att betydande delar av dessa medel fryser inne. AF kommer alltså paradoxalt nog behöva sannolikt skicka tillbaka budgetmedel som inte används i slutet av året (!).

Problemet är även att cirka 4 miljarder är upplåsta i Extratjänster som knaprar upp programmedel. 40 procent av programmedlen kastas i princip rätt ned i sjön, medan privata aktörer med bevisat goda resultat skickas på svältkur. Dessa dokumenterat ineffektiva Extratjänster har förvisso bantats, men även nästa år väntas de kosta ca 2 miljarder kronor, enligt AF:s prognos (juli 2019).

Problembilden stannar inte där.

Det tycks vara stopp i det administrativa maskineriet. Leverantörer till AF förmedlar en bild av att ”de inte får tag i arbetssökande”. Kontor beskrivs som att de i princip står stilla, vilket bekräftas av vissa enheters dramatiska ökande sjukskrivningstal.

Ett tydligt bekymmer är just att verksamheten tycks vara avhängd på tidsödande byråkrati. Arbetsförmedlare behöver göra en dokumenterad ”arbetsmarknadspolitisk bedömning” före arbetslösa kan få mer djupgående stöd.

Det finns, enligt AF, en korrelation mellan mindre personalstyrka och lägre verksamhetsproduktion (se avsnitt i AF prognos om förvaltningsanslaget).

Detta får anses vara ett rejält underbetyg på de senaste årens utfästelser om ökad resurseffektivitet och frågorna hopar sig:

1. Varför har inte myndigheten prioriterat statistiska profileringsinstrument?

Andra länder har kommit längre i att genom tekniska instrument underlätta för inskrivning och kartläggning.

Svenskt Näringsliv har i åtskilliga rapporter tydligt signalerat i flera år att smidigare bedömningsinstrument måste sättas i främsta rummet. Minst två regeringsbeslut har dessutom visat på vikten av att utveckla sådana de senaste tio åren, för att just frigöra resurser till annat.

När så utvärderingsinstitut som IFAU i Uppsala granskat utfallen av regeringsbesluten så har de stupat på genomförande. Politiska styrsignaler har fått se sig överkörda av en ”gräsrotsbyråkrati” som fått leva sitt eget liv.

Inte konstigt då att en justering av förvaltning plötsligt slår så hårt, men varför har man inte bäddat för en förändring?

2. Hur har Förnyelseresan fått pågå så länge utan att någon reagerat?

Verksamhetens omorganisation har fått ta överhanden under de senaste åren, trots politiska signaler om det motsatta. Myndighetsledningens huvudspår har varit att utveckla en ”matchningsspecialist” år 2021. Tre gigantiska divisioner har skapats och implementeras i skrivande stund, trots flertalet varningsrop.

Svenskt Näringsliv har pekat på det orealistiska i att fortsätta med Förnyelseresan i flera år, samtidigt som ledningen kört på med till synes bomullstussar i öronen.

Strategin har dessutom helt gått i strid med riksdagsmajoritetens uttalade vilja att få mer mot renodlad myndighetsutövning med snävare budgetanslag. Faktum är att riksdagen gått så långt som att uttryckligen klubba i parlamentets kammare att AF inte ska syssla med jobbförmedling. Så här såg det ut vintern 2017:

 

AF tillkännagivande

När så de politiska realiteterna blev uppenbara och verkligheten kom ikapp vintern 2019 och framåt stod myndigheten sämre förberedda.

Till dags datum fortsätter strategin med Förnyelseresa, till exempel genom en gigantisk kontorsflytt med cirka 1 500 anställda som redan fått utstå graverande kritik.

3. Teknisk-operativa misstag

Till det kommer otaliga till IT-misslyckanden där vissa mindre projekt dränerat organisationen med energi. Granskningen av Job Skills är ett sådant exempel.

Men även hattighet kring att påvisa resultat i IT-matchningen har visat sig vara svårt. Det har bidragit till marknadsskepsis om var myndigheten är på väg.

4. Inte tillräckligt balanserad kommunikation

Slutligen, nya budgetförutsättningar och omställning av verksamhet innebär alltid känslor och ovisshet om framtiden. Det ankommer chefer och ledare på alla nivåer – och relaterade aktörer – att utöva en balanserad kommunikation.

Flera offentliga aktörer har istället gått fram med buller och bång och utifrån olika bevekelsegrunder passat på att höja diftongerna, istället för att ansvarsfullt sänka tonarten några nivåer.

Till exempel kan man argumentera för att kommunerna varit särskilt drivande i att skissa på en skrämselbild för att motivera ökade statsbidrag till sina arbetsmarknadsenheter.

AF:s ledning har inledningsvis uttryckt sig balanserat, medan tjänstemän på lägre nivåer gjort det motsatta.

Offentliga spelare har alltså i en cynisk samklang sett det som sin uppgift att slå på stora trumman i ett spel för att rycka till sig initiativet i en bildsättning som varit allt annat än rimlig och resonlig.

———————————————————————————————————————————-

Nu krävs balans i såväl bildsättning som strategi framåt.

Självklart är inte allt nattsvart, och nuvarande myndighetsledning har också hanterat en del saker på ett bra sätt. Till framgångarna ska nämnas att digitalisering verkar ta fart det senaste året vad gäller inskrivningar och registreringar.

Att genomdriva en kontroversiell justering av kontorsnätet har varit rätt och riktig. Myndighetsledning hanterade också läget rimligt rent kommunikativt i början av året.

Det ska också läggas till att resultat- och styrningssystem inom t.ex. Stöd & Matchning hanterats väl. Men det har varit oberoende av en strategisk viljeinriktning, utan byggt på enskilda medarbetares initiativkraft.

Vägen framåt handlar om att utkristallisera och kommunicera en realistisk färdplan som tar i beaktande vikten av kostnadseffektivitet, juridisk stringens i myndighetsutövning och en ansvarsfull omställning som bäddar för att januariavtalets intentioner förverkligas.

I det ligger att göra prioriteringar vad gäller programmedel. Det förutsätter att man vågar stänga ned ineffektiva program, kasta utopier om ”matchningsspecialist” över ända och orientera verksamheten framåt. Endast så kan motorerna börja snurra igen.

 

 

Innehåll A–Ö

Fler sajter från oss

Utöver svensktnaringsliv.se står Svenskt Näringsliv bakom ett flertal andra webbplatser. Några av dessa hittar du nedan.

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Här hittar du nyheter, reflektioner och fakta om allt från lönebildning, kollektivavtal till arbetsmarknadslagstiftning och internationell konkurrenskraft.

arbetsmarknadsnytt.se »

Ekonomifakta.se

Ekonomifakta

Ekonomifakta vänder sig till alla som snabbt behöver fakta om skatterna, arbetsmarknaden, jobben, företagandet och tillväxten.

ekonomifakta.se »

www.fplus.se

Nyhetstjänsten ƒPlus

Sveriges nya företagsamma nyhetstjänst. Nu kan du få ett dagligt nyhetsbrev med de senaste nyheterna från Sverige och världen, redan till frukost.

www.fplus.se »

Foretagsklimat.se

Företagsklimat

Foretagsklimat.se innehåller näringslivsrelaterad statistik på kommunnivå och enkätsvar från tiotusentals företagare och politiker som bedömer olika aspekter av det lokala företagsklimatet i Sverige.

foretagsklimat.se »

valfardsskaparna.se

Välfärdsskaparna

Här visas vad företagens och deras anställdas skatter motsvarar i form av till exempel lärare eller förskoleplatser.

valfardsskaparna.se »

finfa - en del av Svenskt Näringsliv

finfa

Finfa – en del av Svenskt Näringsliv erbjuder företag som tecknat eller avser teckna avtalsförsäkringar service.

finfa.se »

Tidningen Entreprenör

Entreprenör

Entreprenör är en sajt om entreprenörer och företagare, för entreprenörer och företagare.

entreprenor.se »

Jobbamedlonen.se

Jobba med lönen

Verktyg som hjälper er att strukturera och planera lönearbetet, så att det gynnar företagets mål och medarbetare.

jobbamedlonen.se »

Miljönytta.se

Miljönytta

Miljönytta.se presenterar existerande, nya och framtida produkter och tjänster som minskar belastningen på miljön.

miljonytta.se »