Publicerat: 20 oktober 2017

Alla tjänar på företagsnära lönebildning

Det här diagrammet visar att alla tjänar på företagsnära lönebildning. Det finns i Konjunkturinstitutets (KI) Lönebildningsrapport 2017 som presenterades förra veckan. Det handlar om löneflexibilitet och avtalskonstruktioner. Enkelt sammanfattat konstaterar KI att ju flexiblare löneavtalen är på företagsnivå desto mindre är risken att företaget måste säga upp medarbetare om verksamheten går sämre. Eftersom de som har en svag anknytning till arbetsmarknaden också har störst risk att bli av med jobben och hamna i utanförskap, gynnas denna grupp av flexibla löneavtal.

Flexibla löneavtal och företagsnära lönebildning minskar risken för ökad arbetslöshet. Arbetsmarknaden är över tiden olika het i olika branscher och i olika delar av landet. KI visar i sin rapport att arbetslösheten ökar i sämre tider i branscher där löneavtalen inte möjliggör anpassning av lönerna. När löneavtalen har tariffer eller höga individgarantier innebär bristen på flexibilitet att risken för att bli av med jobbet ökar i sämre tider. Sådana konstruktioner i löneavtalen driver de fackliga organisationerna igenom med argumentet att de ska vara ett skydd för medlemmarna. Nu visar KI att de i stället ökar risken för arbetslöshet. Av diagrammet ovan framgår den stora skillnaden i risk för att förlora jobbet beroende på vilken typ av löneavtal personen omfattas av.

En annan fråga som KI lyfter i förhållande till samma grupp är avtalens lägstalöner. KI konstaterar att parterna har tagit ansvar för den totala sysselsättningen genom att enas om en relativt långsam löneökningstakt. Men vad gäller lägstalönerna i avtalen ökar de i samma takt som tidigare. Det underlättar inte för personer med låga färdigheter och svag relation till arbetsmarknaden att komma över tröskeln.

Den starka konjunkturen gör att sysselsättningen bland dem som har de färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden har jobb. När konjunkturen sedan försvagas och efterfrågan på arbetskraft minskar i kombination med bristande löneflexibilitet kommer arbetslösheten öka igen. Därför är tajmingen just nu perfekt för att göra något åt löneavtalens flexibilitet.

Förhoppningen är därför att de fackliga organisationerna nu tar ansvar, både för dem som i nuvarande läge är utestängda från arbetsmarknaden och för dem som riskerar att förlora jobben framöver. Många fackliga organisationer ger uttryck för en fullt rimlig oro för generella lönesänkningar, men sannolikheten för att det ska bli så är svag. Det visar nya studier både från Danmark och USA.

Nationalekonomen Mette Foged, vid Köpenhamns universitet presenterade nyligen en studie av hur infödda danskars rörlighet, löner och sysselsättning påverkades av flyktinginvandringen till Danmark under åren 1995 till 2003. Resultaten visar att invandringen verkar ha haft positiva effekter för infödda danskar. Mobiliteten hos lågkvalificerade infödda danskar ökade, de rörde sig bort från manuellt och fysiskt arbete och började utföra mer komplexa uppgifter. Lönerna ökade utan att arbetslösheten påverkades. Framför allt unga gynnades av invandringen.

Det är hög tid att öka förutsättningarna för större flexibilitet genom mer företagsnära lönebildning, det blir alla vinnare på.