Publicerat: 22 maj 2018

Arbetskraftsinvandring behövs i hela näringslivet

miljöbilder norrland (21).jpg_Web 600pxI en artikel på Kvartal.se skriver Tino Sanandaji att ”stora missförstånd präglar debatten om arbetskraftsinvandring”. Det är svårt att förstå Sanandajis egentliga syfte och budskap i artikeln, men det verkar som Sanandaji själv har missförstått en del rörande regelverkets utformning. 

Arbetskraftsinvandringen är reglerad…

Utlänningslagen reglerar möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av arbete. Det finns flera förutsättningar för att ett sådant tillstånd ska beviljas, bland annat måste utlänningen kunna försörja sig och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor får inte vara sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Vidare måste rekryteringsförfarandet vara i enlighet med Sveriges åtaganden inom EU, vilket i praktiken innebär att tjänsten måste ha utannonserats under minst tio dagar i syfte att ge arbetssökande inom unionen företräde och fackliga organisationer ska ges möjlighet att yttra sig om arbetsvillkoren. 

Migrationsverket ställer extra höga krav för att bevilja arbetstillstånd inom vissa branscher. Det gäller bland annat i branscherna hotell- och restaurang, städ, bemanning, bygg, jord- och skogsbruk och personlig assistans. Även nystartade företag omfattas av detta högre utredningskrav. Arbetsgivaren ska då bland annat kunna visa att det finns likvida medel för löneutbetalningar under minst tre månader och ekonomiska rapporter ska också tillhandahållas. Därutöver har Migrationsverket olika kontrollmöjligheter både före beviljandet av uppehållstillstånd på grund av arbete och löpande under tiden som tillståndet gäller.  

… och det finns sanktioner mot dem som fuskar.

I utlänningslagen finns även kraftfulla sanktioner för att beivra och bestraffa kringgående av regelverket. Exempelvis kan en arbetsgivare dömas till fängelse i upp till ett år om denne anställer en tredjelandsmedborgare som saknar uppehållstillstånd. 

Sanandaji hävdar att regelverkets utformning har öppnat arbetsmarknaden för ”lågkvalificerade yrken med låga löner och överskott på arbetskraft”. Enligt lagen kan arbetsgivare rekrytera arbetskraft från utanför EES även till yrken som inte har några särskilda utbildningskrav. Men, att hävda att det sker till ”låga löner och ger överskott på arbetskraft” är inte särskilt nära verkligheten. Som jag redogjort för ovan måste lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor vara i nivå med vad kollektivavtal eller praxis i yrket eller branschen. Detta garanterar att arbetskraftsinvandrare får ersättning i enlighet med vad personer som redan finns i landet får. I den mån deras totala inkomst trots detta blir relativt låg, till exempel på grund av deltidsarbete, är 13 000 kr per månad den absolut lägsta godtagbara arbetsinkomsten baserat på Socialtjänstlagens regler kring försörjningsstöd. Detta är inte mycket pengar, men trots allt några tusenlappar mer än vad studenter har i studielån och studiebidrag och i många avsevärt fall avsevärt mer än den ersättning nyanlända förväntas försörja sig på. 

Skilj på kompetens och utbildningsnivå.

Under de senaste åren har antalet utfärdade arbetstillstånd legat kring 13 -15 000 styck per år. De allra flesta av dessa utfärdas till personer som är relativt högt utbildade med god kompetens och som erbjuds bra anställningsvillkor. Några tusen arbetstillstånd per år gäller individer med lägre utbildningsnivå. Trots låg utbildningsnivå kan de vara specialister inom sitt yrke och kan därmed inte sägas vara ”lågkvalificerade”. Det överskott av lågkvalificerad arbetskraft som Sanandaji hävdar finns handlar alltså om några tusen personer per år, varav många i företagens ögon inte är att betrakta som ”lågkvalificerade” eller obehövd arbetskraft. Numerären är inte direkt avskräckande och ter sig än mer marginell när det finns cirka 150 000 lediga arbeten att söka på Arbetsförmedlingen. Vidare visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät att 7 av 10 företag som har försökt rekrytera medarbetare har svårt att rekrytera, vilket även gäller inom yrken där kraven på formell utbildning är lägre. 

En annan aspekt som Tino Sanandaji tar upp i sin artikel är förekomsten av missbruk, fusk och utnyttjande av arbetskraft. Detta är ett mycket allvarligt problem som måste bekämpas. Dock går Sanandaji i samma fälla som många andra som kopplar ihop reglerna för arbetskraftsinvandring med missbruk och utnyttjande av människor. Att kriminella smugglar in människor till Sverige och utnyttjar dem för ekonomisk vinning sker oberoende av om företag har möjlighet att rekrytera medarbetare från tredjeland eller inte. Den typen av problem löses inte genom att begränsa arbetskraftsinvandringen till endast högkvalificerade yrken. Kriminella kommer fortsätta att verka vid sidan av regelverken och i den mån de bemödar sig med att genomgå den ofta mycket långdragna processen med att rekrytera från tredjeland inom regelverket kan de istället bara upprätta falska anställningserbjudanden inom ett bristyrke så möter de inget hinder i reglerna om arbetskraftsinvandring. Som jag nämnt tidigare finns i det befintliga regelverket omfattande sanktionsmöjligheter emot den som kringgår regelverket, med fängelse i straffskalan och Migrationsverket har möjligheter till kontroller av att förutsättningarna för arbetstillståndet fortsatt är uppfyllda. 

Sanandaji hävdar vidare att arbetskraftsinvandringen döljer ”asylfusk”. Det är dock svårt att förstå vad som avses i detta fall. Dagens regelverk medger så kallat spårbyte. Det betyder att en asylsökande kan byta spår och få uppehållstillstånd på grund av arbete. Det är alltså enligt lag och kan knappast utgöra fusk. Ett så kallat spårbyte är också förenat med en rad krav. De gängse förutsättningarna för ett arbetstillstånd gällande, försörjningskrav, lön och anställningsvillkor och fackligt yttrande måste vara uppfyllda. Vidare måste anställningen ha pågått under minst fyra månader före det att individen fått avslag på sin asylansökan och beslutet har vunnit laga kraft. I fall där ett tillfälligt uppehållstillstånd är utfärdat enligt den tillfälliga lagen kan ett permanent uppehållstillstånd beviljas. Även i detta fall ställs en rad krav. Till exempel, personen ska kunna försörja sig själv, anställningen ska vara tillsvidare eller på minst två år, lön och anställningsvillkor enligt gängse krav ska vara uppfyllda. I fall yrket kräver någon licens eller legitimation måste individen uppvisa en sådan och inkomsten får inte grunda sig på en anställning som är subventionerad av någon form av statligt bidrag. 

Den tillgängliga statistiken från Migrationsverket visar att cirka tio procent, motsvarande cirka 1 500 per år, av de utfärdade arbetstillstånden utgörs av asylsökande som har bytt spår till arbetskraftsinvandrare. 

Sanandaji skriver också att ”billig arbetskraft kan bli dyr affär för en välfärdsstat”. Dessvärre är utgångspunkten igen onyanserad. Det är svårt att hävda att personer som har arbetsinkomst som är i nivå med svenska kollektivavtal är att beteckna som ”billig arbetskraft”. Men, oavsett den lite skeva utgångspunkten för påståendet tolkar jag Sanandaji som att han vill lyfta risken för att tredjelandsmedborgare och/eller deras eventuella anhöriga för lång tid blir beroende av offentlig försörjning. Det som talar emot det är arbetskraftsinvandrares höga sysselsättningsgrad, långt högre än nyanlända eller utrikes födda i genomsnitt. Vidare stannar de allra flesta inte kvar i Sverige, utan de är här och jobbar under en begränsad tid. Vad gäller risken för att statens eller snarare kommunernas ekonomiska åtaganden gentemot denna grupp kan bli betungande förefaller det heller inte vara särskilt sannolikt mot bakgrund av gruppen sysselsättningsgrad och den begränsade tid som många vistas i landet. För de som stannar under längre tid och som av någon anledning inte kan försörja sig genom arbete finns möjligheten att få ekonomiskt bistånd från sin kommun. Beslut om ekonomiskt bistånd tas efter en behovsprövning. 

Arbetskraftsinvandringen generar stora värden.

Sanandaji bortser från de stora värden arbetskraftsinvandringen bidrar med till svensk produktion. Inte heller beaktar Sanandaji de värden vi går miste av på grund av brist på arbetskraft vilket medför att företagen inte kan växa i den utsträckning de annars skulle ha gjort. I en studie från 2016 visar konsultföretaget Damvad att arbetskraftsinvandrare bidrar med cirka 10 miljarder årligen i produktionsvärde och nära fem miljarder i skatteintäkter. I en annan studie av Damvad framgår det att företag som rekryterar arbetskraftsinvandrare växer fortare både avseende omsättning och antalet anställda än jämförbara företag. 

Som jag inledde med att konstatera är det svårt att förstå vad Sanadaji anser bör göras. Det förefaller dock som han anser att regelverket är för generöst och att företag som inte söker högutbildad arbetskraft ska hindras från att rekrytera från tredjeland. Det framgår heller inte om Sanadaji tycker att Socialdemokraternas och LO:s förslag om att stoppa lågkvalificerad arbetskraftsinvandring är bra eller inte. Oavsett vilket, så är inte en återinförd myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning rätt väg att gå. Företagens kompetensförsörjning tillgodoses bättre om rekryteringsbesluten tas av företagen själva och inte av myndighetspersonal eller politiker. En myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning begränsar och komplicerar företagens möjligheter att rekrytera och gör regelverket mer krångligt. Dessutom förhindrar det varken utnyttjande eller kriminalitet. Ett snårigt regelverk kan leda till att färre företag försöker rekrytera från tredjeland och det riskerar även att leda till att situationen med oproportionerliga utvisningar på grund av otydligheter i tillämpningen fortsätter. 

Den reform som genomfördes 2008 och gav arbetsgivare möjligheten att rekrytera medarbetare från tredjeland oberoende av de formella kraven på utbildning eller kompetens är i grunden mycket bra. Systemet är reglerat och ställer en rad krav på arbetsgivare för att arbetstillstånd ska beviljas. Det finns absolut utrymme att förbättra regelverket så att företag ännu enklare kan tillgodose sina kompetensbehov samtidigt som rättssäkerheten måste värnas och möjligheten till kringgående och kriminalitet försvåras och beivras.

 

Innehåll A–Ö

Fler sajter från oss

Utöver svensktnaringsliv.se står Svenskt Näringsliv bakom ett flertal andra webbplatser. Några av dessa hittar du nedan.

Sverigetarmatchen.se

Företagens välfärdsavtryck

Här visas vad företagens och deras anställdas skatter motsvarar i form av till exempel lärare eller hjärtoperationer.

foretagensvalfardsavtryck.se »

Ekonomifakta.se

Ekonomifakta

Ekonomifakta vänder sig till alla som snabbt behöver fakta om skatterna, arbetsmarknaden, jobben, företagandet och tillväxten.

ekonomifakta.se »

www.fplus.se

Nyhetstjänsten ƒPlus

Sveriges nya företagsamma nyhetstjänst. Nu kan du få ett dagligt nyhetsbrev med de senaste nyheterna från Sverige och världen, redan till frukost.

www.fplus.se »

Foretagsklimat.se

Företagsklimat

Foretagsklimat.se innehåller näringslivsrelaterad statistik på kommunnivå och enkätsvar från tiotusentals företagare och politiker som bedömer olika aspekter av det lokala företagsklimatet i Sverige.

foretagsklimat.se »

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Här hittar du nyheter, reflektioner och fakta om allt från lönebildning, kollektivavtal till arbetsmarknadslagstiftning och internationell konkurrenskraft.

arbetsmarknadsnytt.se »

finfa - en del av Svenskt Näringsliv

finfa

Finfa – en del av Svenskt Näringsliv erbjuder företag som tecknat eller avser teckna avtalsförsäkringar service.

finfa.se »

Tidningen Entreprenör

Tidningen Entreprenör

Tidningen Entreprenör är en tidning om entreprenörer och företagare, för entreprenörer och företagare. På sajten kan du läsa det senaste numret av tidningen och passa på att göra entreprenörprofiltestet.

entreprenor.se »

Jobbamedlonen.se

Jobba med lönen

Verktyg som hjälper er att strukturera och planera lönearbetet, så att det gynnar företagets mål och medarbetare.

jobbamedlonen.se »

Miljönytta.se

Miljönytta

Miljönytta.se presenterar existerande, nya och framtida produkter och tjänster som minskar belastningen på miljön.

miljonytta.se »