Publicerat: 3 november 2016

Arbetskraftsinvandring bra för Sverige

Förra året rekryterade svenska företag drygt 13 000 medarbetare från länder utanför EU/EES för att klara kompetensförsörjning och bemanning under en längre eller kortare tid. De kunde göra det tack vare de efterfrågestyrda regler för rekrytering av arbetskraftsinvandrare som Sverige införde 2008.  Årligen tillför arbetskraftsinvandringen minst 10 miljarder kronor till svensk BNP.

Arbetskraftsinvandrarna finns inom många yrken, men IT-utvecklare och bärplockare är vanligast och svarade 2015 för vardera en fjärdedel av arbetskraftsinvandringen. 

I debatten framförs ibland påståenden om att systemet uppsåtligen missbrukas, men det finns inga belägg för att detta skulle vara ett utbrett problem. Flera justeringar av regelverket har genomförts under senare år för att motverka missbruk. 

Samtidigt finns det brister i regeltillämpningen som innebär att små misstag för flera år sedan kan få mycket allvarliga följder. Arbetskraftsinvandring BILD

Ett exempel är, det uppmärksammade fallet nyligen med, Tayyab Shabab, en nyckelmedarbetare på app-utvecklaren Dynamo som utvisas till Pakistan. Inte på grund av något han själv gjort, utan på grund av ett misstag en tidigare arbetsgivare gjort och som nu, med en stelare regeltillämpning, leder till utvisning. Det är inte en rättssäker ordning. 

Hittills har debatten om arbetskraftsinvandringen knappt berört dess betydelse för både de rekryterande företagen och för samhällsekonomin.

På uppdrag av Svenskt Näringsliv har analysföretaget DAMVAD Analytics, med data från Migrationsverket och SCB undersökt hur arbetskraftsinvandringen påverkar både de företag som rekryterar den internationella arbetskraften och samhällsekonomin.

Resultaten visar att:

• Arbetskraftsinvandrare tillför stora samhällsekonomiska värden i form av produktion och skatteintäkter. Lågt räknat tillför de minst 10 miljarder kronor till svensk BNP varje år. Det ger ungefär 4 miljarder kronor i skatteintäkter till det offentliga.

• De företag som rekryterar arbetskraftsinvandrare är välmående och bidrar i stor utsträckning till samhällsekonomin. De har höga produktivitetsnivåer och bedriver i större utsträckning exportverksamhet jämfört med andra företag.  

• Rekrytering av arbetskraftsinvandrare ökar företagens förmåga att skapa samhällsekonomiska värden. Företagen växer snabbare jämfört med en kontrollgrupp bestående av ”tvillingföretag” som inte anställt arbetskraftsinvandrare. Dessutom utvecklas exportverksamheten positivt. Rekryteringarna har ett stort värde för företag i många branscher. 

• Tillgången till ett bredare arbetskraftsutbud är en viktig orsak till bolagens positiva utveckling. Specialistkompetens, mångfald och internationella erfarenheter är faktorer som tillfört stora värden för företagen. Denna beskrivning av arbetskraftsinvandringens mervärden kommer sällan fram i debatten men uttrycks av företag av olika storlek och i många sektorer.

Det är viktigt att regeringen inte begränsar reformen så att arbetskraftsinvandringen äventyras. Det skulle leda till ytterligare problem på en arbetsmarknad där arbetskraftsbrist är ett faktum, och därmed hota tillväxt och jobb i flera sektorer.  

Istället bör förutsättningarna för att rekrytera arbetskraft från länder utanför EU/EES förbättras. Idag är långa handläggningstider ett stort problem. Regeringen bör se över regelverket så att processerna blir enklare, snabbare och mer rättssäkra. Då kan fler svenska företag anställa den kompetens som krävs för att utvecklas, växa och skapa nya jobb i Sverige. Det skulle alla tjäna på.