Publicerat: 18 oktober 2017

Arbetsmiljöelefanten i rummet

Igår presenterade Svenskt Näringsliv den nya rapporten ”Dags att tänka nytt – ett modernt arbetsmiljöarbete kräver moderna regler och roller” i samband med ett knökfullt seminarium. Uppenbarligen är intresset stort, åtminstone i den relativt snäva arbetsmiljökretsen. 

Och det blev ett intressant seminarium på flera sätt. Konfrontation och hårda tongångar är vi inte vana vid i arbetsmiljösammanhang där vi parter allt som oftast tycker lika och omfamnar varandra i vikten av partssamverkan. Men det mest intressanta var att vi parter verkade ha så olika uppfattningar kring huruvida det existerar ett problem eller inte och hur jobbigt det blev när vi plötsligt blev tvungna att prata om det som egentligen är lite för känsligt att prata om, nämligen den starka kopplingen mellan arbetsmiljölagens skyddsorganisation (skyddsombud, regionala skyddsombud etc) och facken och huruvida det är rimligt att vi har en lagstiftning som inte tar utgångspunkt i det företagsnära arbetsmiljöarbetet.  

Medan Svenskt Näringsliv försöker problematisera kring hur ett 40 år gammalt regelverk passar ihop med dagens arbetsliv och med de trender vi ser kommer alltmer, står facken som levande, men arga, frågetecken och ser överhuvudtaget inga problem. Visst, var jag facket skulle jag kanske också helst blunda för problemen med en lagstiftning som ger facket totalt företräde. Men hur länge kan man göra det?  

Ett problem handlar om att det är alltför få som idag vill vara skyddsombud. Skulle det kunna vara så att regelverket som ger facket företräde att utse skyddsombud, vilket i praktiken då endast går till fackliga medlemmar, har betydelse i en tid när den fackliga anslutningsgraden minskar?  

Ett annat problem handlar om att facken äger rollen som de regionala skyddsombuden har. Denna funktion är tänkt att stödja arbetsgivarna i små företag men i praktiken vet vi att den allt för ofta används för fackligt arbete och medlemsvärvning. Dessutom får facken 110 miljoner kronor per år i statliga bidrag till denna verksamhet. Trots stora summor statliga medel till en verksamhet som aldrig har utvärderats, finns nu ett förslag om att utvidga denna. Hur rimligt är det? 

Låt oss hoppas på att rapportens innehåll får sjunka in och att vi kan se gårdagens seminarium som en start på en framåtsyftande diskussion där vi nog måste fånga in den där elefanten i rummet och gemensamt fundera över hur vi parter och lagstiftare ska skapa förutsättningar för en ännu bättre arbetsmiljö nu och i framtiden. 

.