Publicerat: 26 oktober 2015

Behöver lägstalönerna förändras?

En rad oberoende aktörer som IMF, OECD, Konjunkturinstitutet, Långtidsutredningen 2011 och forskare pekar på ett strukturproblem på svensk arbetsmarknad. De höga lägstalönerna och den sammanpressade lönestrukturen har bidragit till att Sverige har en mer tudelad arbetsmarknad än många andra länder. Andreas Bergh, forskare på IFN, har bland annat visat att länder med mindre arbetsmarknadsgap ofta har större lönespridning än Sverige.

I och med att fler flyktingar söker sig till Sverige har frågan uppmärksammats allt mer, senast i Ekonomiekot lördag då jag och Agneta Berge diskuterade frågan.

Att frågan om lägstalönerna har fått extra mycket uppmärksamhet är positivt även om frågan är minst lika viktig för alla de som redan idag har ställts utanför arbetsmarknaden. Det är hög tid att på allvar diskutera hur vi skapar en mer välkomnande arbetsmarknad där fler får plats. I det här blogginlägget listar jag fyra faktorer som borde vara utgångspunkt för en sådan diskussion.

 1. Sverige har en underutvecklad privat tjänstesektor

Fackföreningarnas lönepolitik där lägstalönerna höjs mer än andra löner har inneburit att vi har blivit världsbäst på att ”göra allt själv”.

Vi har en låg andel av de allra enklaste jobben men vi har även ont om mer kvalificerade tjänster jämfört med andra länder. Det kan handla om städning, barnpassning, hjälp med reparationer, skräddare, skomakare, jobb inom handel, hotell och restaurang men också att läkare ska få tid att träffa patienter och att lärare ska få tid att undervisa.

 2. Den stora skillnaden i inkomst är mellan de som inte har ett jobb och de som har ett jobb

OECD:s chefsekonom Catherine Mann betonade senast förra veckan att ”lågutbildade i Sverige tjänar visserligen bättre än i många länder, men det är färre av dem som har jobb”. Bara sex av tio personer utan gymnasieutbildning har jobb medan nästan nio av tio med gymnasieutbildning har ett arbete (i åldersgruppen 25–54 år). Samtidigt skiljer det bara drygt 1000 kronor i månadslön mellan grupperna.

Samtidigt måste man se till hela arbetskraftskostnaden. För en person med 19 000 kronor i lön betalar arbetsgivaren 24 970 kronor. Skillnaden mellan vad arbetsgivaren betalar och vad den anställde får ut efter skatt är nästan 10 000 kronor. Innan jobbskatteavdragen infördes var skillnaden över 11 000 kronor.

Alternativet till en lägre lön är ofta inte är någon lön alls. Den grupp som har absolut lägst inkomst är de människor som idag ställs utanför den svenska arbetsmarknaden. Fler behöver få en lön att leva på.

Lönerörligheten är också relativt god på svensk arbetsmarknad. Bland de som inte klättrar vidare tillhör många gruppen som riskerar att förlora sitt jobb vid en höjning. Forskningen är tydlig med att lägstalönerna är ett trubbigt verktyg för att påverka fattigdomen. Ofta vinner medelklassungdomar på höjningar medan de med sämst förutsättningar förlorar sina jobb.

 3. Vi har stängt möjligheten att lära på jobbet

En vanlig myt är att det handlar om att lägre ingångslöner skulle innebära sänkta lägstalönerna för stora grupper löntagare. Att många ligger på lägstalön idag beror på att när man höjer dessa mer än andra löner blir det fler och fler som hamnar där. Den största utmaningen i många branscher är att alla har samma lön. Erfarenhet och kunskap har inte premierats utan (framförallt) LO har fokuserat på att höja lönen för de som saknar erfarenhet i så stor utsträckning att man har tagit bort möjligheten till löneutveckling för de som har erfarenhet och hög kompetens.

Och när lönen är densamma för personer som har arbetat ett helt yrkesliv och en person som inte har någon arbetslivserfarenhet, då höjs tröskeln för personer som skulle behöva få chansen att lära sig på jobbet.

 4. Den stora stötestenen inför den kommande avtalsrörelsen handlar om ökningstakten av lägstalönerna.

Framförallt LO-facken går fram med nya låglönesatningar, trots att en enig forskning har visat att sådana höjningar leder till att personer med lägre kvalifikationer förlorar sina jobb. När dessa personer, som har det svårast att ta sig tillbaka in, hamnar utanför ökar risken för utanförskap. Det sista vi behöver i en situation med många arbetslösa som behöver särskilt stöd är att knuffa ut fler personer från arbetsmarknaden.

Samtidigt behöver man se till hela kostnadsbilden inklusive skattekilarna. Det handlar inte om att vi ska börja gräva gropar med spade utan det handlar om allt det där osynliga arbetet vi alla gör varje dag. Det handlar om att sluta ”göra allt själv” och se till att arbete som idag utförs av människor på deras fritid blir ekonomiskt bärkraftiga på marknaden. Det finns god potential för en ”win-win” – fler får livspusslet att gå ihop och fler får plats på den svenska arbetsmarknaden.

Vi har inte råd att ställa stora grupper utanför.


1 Comment » for Behöver lägstalönerna förändras?
  1. Laesare skriver:

    Jag lär hela tiden inom jobbet och har alltid varit så och kommer alltid att vara så. Vete fan om jag tänker lägga om fritiden till att sluta lära och leja ut för att ett antal inkompetenta regeringar behöver fler sk ‘enkla jobb’. Leja bort trädgårdsarbete mm och sedan välja att tyna bort på tv-soffan eller *köpa* gymkort för att bibehålla fysiken?

    ”Själv är bäste dräng” och jag har barn som behöver lära sig att kunna allt om allt möjligt.

    ”Specialization is for insects” . Heinlen

Innehåll A–Ö

Fler sajter från oss

Utöver svensktnaringsliv.se står Svenskt Näringsliv bakom ett flertal andra webbplatser. Några av dessa hittar du nedan.

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Här hittar du nyheter, reflektioner och fakta om allt från lönebildning, kollektivavtal till arbetsmarknadslagstiftning och internationell konkurrenskraft.

arbetsmarknadsnytt.se »

Ekonomifakta.se

Ekonomifakta

Ekonomifakta vänder sig till alla som snabbt behöver fakta om skatterna, arbetsmarknaden, jobben, företagandet och tillväxten.

ekonomifakta.se »

www.fplus.se

Nyhetstjänsten ƒPlus

Sveriges nya företagsamma nyhetstjänst. Nu kan du få ett dagligt nyhetsbrev med de senaste nyheterna från Sverige och världen, redan till frukost.

www.fplus.se »

Foretagsklimat.se

Företagsklimat

Foretagsklimat.se innehåller näringslivsrelaterad statistik på kommunnivå och enkätsvar från tiotusentals företagare och politiker som bedömer olika aspekter av det lokala företagsklimatet i Sverige.

foretagsklimat.se »

valfardsskaparna.se

Välfärdsskaparna

Här visas vad företagens och deras anställdas skatter motsvarar i form av till exempel lärare eller förskoleplatser.

valfardsskaparna.se »

finfa - en del av Svenskt Näringsliv

finfa

Finfa – en del av Svenskt Näringsliv erbjuder företag som tecknat eller avser teckna avtalsförsäkringar service.

finfa.se »

Tidningen Entreprenör

Entreprenör

Entreprenör är en sajt om entreprenörer och företagare, för entreprenörer och företagare.

entreprenor.se »

Jobbamedlonen.se

Jobba med lönen

Verktyg som hjälper er att strukturera och planera lönearbetet, så att det gynnar företagets mål och medarbetare.

jobbamedlonen.se »

Miljönytta.se

Miljönytta

Miljönytta.se presenterar existerande, nya och framtida produkter och tjänster som minskar belastningen på miljön.

miljonytta.se »