Publicerat: 14 april 2015

Det går inte att fika sig till fler ungdomsjobb

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) har lovat att långtidsarbetslösheten bland unga ska vara utraderad år 2018. Idag presenterades lösningen: traineejobb och utbildningskontrakt. 2015-02-02 TSL bild

Stefan Löfvén (S) viktigaste vallöfte var 32 000 traineejobb. De skulle kompensera för de 19 miljarder kronor i ökade kostnader som höjda arbetsgivaravgifter för unga innebär. Redan i vintras började dock varningsflaggorna vifta på regeringskansliets tak om traineejobbens genomförbarhet. Nu står det klart att åtgärden blir rejält nerskalad: på sin höjd handlar det om ca 11 000 traineeplatser år 2017.

”Traineejobb” låter som en ny tankegång, men faktum är att flera av de åtgärder som nu presenteras redan finns, fast i något annorlunda form. Till exempel finns subventionerade anställningar i form av Nystartsjobb för unga, som går att kombinera med utbildning. Även YA-jobb har en kraftig subventionsgrad och kan även den kombineras med utbildning (på en arbetsplats).

Dessutom finns även särskilt anställningsstöd för långtidsarbetslösa, med 85 procent subventionsgrad och kraftigt handledningsstöd (även om kvalifikationstiden är längre). Till yttermera visso finns en flora av praktik, arbetsmarknadsutbildning, arbetsträning, folkhögskolesatsningar och förstärkta studiestöd för att motivera ungdomar att läsa upp och komplettera gymnasiebetyg. För att inte tala om alla ESF-finansierade projekt.

Den största nyheten idag är att regeringen vill satsa 200 miljoner kronor på en ”Delegation för unga i arbete” som ska resa runt i landet och informera kommunledningarna om de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som finns. Hundratals miljoner kronor satsas på ovanligt dyra kaffebröd.

”Delegationen” ska även försöka få kommunerna och andra ”aktörer” att använda ca 800 miljoner kronor till ”utbildningskontrakt” i det reguljära utbildningssystemet, där enda instruktionen till kommunerna är, enligt arbetsmarknadsministern, ”att göra vad ni vill, bara det funkar”.

Även kostnadsberäkningarna kan ifrågasättas. Knappt 2 miljarder kronor årligen satsar regeringen totalt på 90-dagarsgarantin, fullt utbyggt. Men enligt Arbetsförmedlingens budgetprognos förväntas kostnaden innebära uppemot 5- 7 miljarder kronor, årligen.

Viktigaste poängen är dock detta: det är felaktig prioritering att kraftigt öka kostnaderna på företag och ungdomsjobb med 19 miljarder kronor, för att sen lägga cirka 10 procent, kanske uppemot 20 procent, av intäkterna på insatser med historiskt bevisat begränsade resultat.

Vad som behövs är sänkta trösklar in för unga på arbetsmarknaden, en reformerad arbetsrätt, effektiv matchning genom att AF-översynen återupptas, samt bättre koppling mellan utbildning och arbetsmarknaden. Befintliga programinsatser kan användas smartare och effektivare. Traineejobb och utbildningskontrakt är på sin höjd plåster på såren på en arbetsmarknad med för höga trösklar.

Företagen är jobbmotorn i Sverige. Strukturreformer måste till. Vägen fram till lägst arbetslöshet i EU år 2020 går genom breda och goda förutsättningar för företag att starta, växa och anställa.