Publicerat: 31 augusti 2016

Det här med statistik över enkla jobb

Under onsdagen publicerades en artikel i Arbetet med titeln Vart fjärde jobb är ”enkelt”. Det låter ju mycket. Och det är mycket mer än vad vi hittar Eurostats siffror över andelen jobb som inte kräver särskilda kvalifikationer. Enligt deras siffror för 2015 är andelen 4,8 % i Sverige, vilket är lägst i EU.

I artikeln diskuteras svagheter med Eurostats statistik som potentiellt skulle leda till att andelen enkla jobb i Sverige underskattas.

Eurostats statistik är säkert inte perfekt. Men det är svårt att se att det skulle vara uteslutande mätfel som gör att Sverige har hälften så stor andel enkla jobb som exempelvis Danmark (10,9%).

Eurostats definition följer ILO:s klassificering och det är ”Elementary occupations” enligt International Standard Classification of Occupations 2008 (ISCO-08) som i den svenska debatten brukar kallas för ”enkla jobb”. Dit räknas:
• Cleaners and helpers
• Agricultural, forestry and fishery labourers
• Labourers in mining, construction, manufacturing and transport
• Food preparation assistants
• Street and related sales and service workers
• Refuse workers and other elementary workers

ISCO-08 är ganska restriktiv. Till exempel räknas inte kassapersonal eller gatuförsäljare till jobb utan krav på särskild utbildning. Detta medför ju dock att andelen enkla jobb skulle vara underskattade i alla länder och inte bara i Sverige.

Vilken typ av utbildning som krävs för att kunna genomföra ett jobb definieras utifrån International Standard Classification of Education (ISCED-97) från UNESCO. Det innebär att utbildningskraven för olika yrken borde skilja sig mycket lite mellan olika länder.

Siffran 25 % i Arbetets artikel kommer från den svenska Levnadsnivåundersökningen. Det är en intervjuundersökning där respondenterna själva uppger utbildningskraven för sina jobb.

Siffran säger alltså att många upplever att de har en högre utbildning än vad som krävs för att utföra sitt jobb. Det är inte nödvändigtvis samma sak som att deras jobb faktiskt inte kräver någon särskild utbildning. Hade överkvalificering varit ett problem i Sverige borde detta reflekteras i löneutvecklingen för olika utbildningsgrupper, men vi ser t.ex. inte att personer med gymnasieutbildning halkar efter.

Som sagt, Eurostats sätt att mäta är säkert inte perfekt, men det möjliggör jämförelser mellan olika länder. I den jämförelsen hamnar Sverige sist. Samtidigt är arbetslösheten ungefär tre gånger högre bland de som saknar gymnasieutbildning jämfört med de som har gymnasieutbildning. Vi behöver fler enkla jobb.