Publicerat: 25 maj 2015

En jobbpolitik på tomgång

Idag återlanserar arbetsmarknad2015-05-22 Ylva Johansson T-shirtsminister Ylva Johansson (S) regeringens hårt kritiserade jobbpolitik på en presskonferens i Rosenbad. För att nå målet om lägst arbetslöshet i EU år 2020 krävs 430 000 nya jobb. Men de jobbskapande förslagen lyser med sin frånvaro. Kritiken från regeringens egna myndigheter ekar nu i regeringskansliets korridorer.

Hur går det egentligen med regeringens jobbmål? Det räcker med att slå upp regeringens egna böcker för att slå fast att uppförsbacken är brant: Jämviktsarbetslösheten ökar något under 2016 och 2017 för att därefter ligga på exakt samma nivå som idag 2018. Arbetslösheten förväntas uppgå till 6,4 procent 2018 – knappast i nivå med de länder som har lägst arbetslöshet i EU.

Utanförskapet mätt i antal försörjda i bidragssystemen förväntas öka med 60 000 personer fram till 2018. Även arbetskraftsdeltagandet sjunker de närmaste åren. Samtidigt signalerade regeringen redan i höstbudgeten att de aviserade skatteförslagen dämpar tillväxt och sysselsättning, även om sysselsättningsgraden alltjämt kommer ligga på en bibehållen nivå.

Svenskt Näringsliv har tidigare pekat på negativa jobbeffekter i storleksordningen 20 000 färre jobb. Flera myndigheter sällar sig nu till kritiken mot regeringens största förändringar i den ekonomiska politiken:

  • Konjunkturinstitutet slår fast att jämviktsarbetslösheten ökar när taket i arbetslöshetsförsäkringen och chockhöjningen av arbetsgivaravgifter genomförs.
  • Finanspolitiska rådet menar att enbart förändringen i A-kassan leder till 30 000 fler arbetslösa.
  • Arbetsförmedlingen menar att halveringen av RUT-avdraget riskerar att negativt påverka personer med svag förankring på arbetsmarknaden och därmed långtidsarbetslösheten. De varnar även för att försämringen av ROT-avdraget kan få negativa effekter t.ex. på byggsektorn i Skåne.
  • Ekonomistyrningsverket (ESV) menar att den dramatiska försämringen av ROT-avdraget leder till fler svartjobb. De menar även att regeringen bortser från de negativa jämställdshetseffekterna av halverat RUT-avdrag.
  • Även Ekobrottsmyndigheten varnar för fler svartjobb som resultat av det försämrade ROT-avdraget.
  • Samtidigt dömde framstående forskare som Lars Calmfors ut jobbpolitiken så sent som i förra veckan.

Kanske som resultat av kritiken faller nu allmänhetens förtroende för regeringens jobbpolitik. De viktigaste vallöftena, som ”traineejobb”, har kraftigt bantats ner. Fas.3 blir kvar några år till, trots löften om att avveckla insatsen ”relativt snabbt”. Trots att sjukskrivningarna ökar och Försäkringskassan inte klarar av sitt jobb samt står utan GD sedan i höstas, vill regeringen forcera ett borttagande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Resurserna till Arbetsförmedlingen (AF) väntas samtidigt öka med 10 miljarder kronor fram till 2018, trots det låga förtroendet för myndigheten.

Som lök på laxen ska en skattechock om uppemot 40 miljarder genomföras med udden riktad mot företag och ungdomsjobb.

Företagen är jobbmotorn i Sverige. Om regeringen vore seriös med sysselsättningspolitiken borde förslagen underlätta för företagen – som är jobbskaparna – att växa och anställa. I nuläget går dock förslagen i fel riktning. Förhoppningsvis lyssnar regeringen på den tydliga kritik som nu kommer från såväl näringslivet, som dess egna myndigheter. Om detta borde dagens presskonferens handla om.