Publicerat: 2 februari 2017

Flyktinginvandring gynnar lågutbildade i arbetskraften

Flyktinginvandringen har genererat höjda löner och inte lett till ökad arbetslöshet i den infödda arbetskraften, det framkommer i en ny rapport från SNS baserad på data från Danmark. Att flyktingar och invandrare ”tar jobben” från infödda är alltså en myt. En flexibel arbetsmarknad pekas ut som nyckeln.

En nyligen publicerad rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) studerar hur flyktinginvandringen i Danmark 1995-2003 påverkat arbetsmarknaden för den befintliga infödda lågkvalificerade arbetskraften. Resultatet visar entydigt att flyktinginvandringen haft en positiv effekt på inföddas löner och inte resulterat i ökad arbetslöshet.

Slutsatsen är att denna grupp, istället för att bli undanträngd från arbetsmarknaden till följd av flyktinginvandring, har rört sig mot yrken med mer komplexa arbetsuppgifter med högre löner. Yrken där nyanlända haft svårare att konkurrera. Man kan således säga att inrikes och utrikes lågutbildad arbetskraft kompletterar varandra, snarare än att konkurrera om samma jobb. Rapporten lyfter även fram tidigare nationalekonomisk forskning som kommit till liknande slutsatser.

Flexibiliteten på den danska arbetsmarknaden har varit en viktig del i den positiva utvecklingen med flyktinginvandring och inrikes föddas löner och anställning. Arbetsmarknaden i Danmark kännetecknas av en hög omsättningstakt, låga kostnader för både att anställa och avsluta anställningar samt en decentraliserad lönebildning. Detta har underlättat för arbetskraften att dynamiskt anpassa sig och hitta nytt arbete, byta karriärsinriktning och på så vis skydda sitt jobb och sin lön, skriver författarna. Liknande samband har tidigare observerats i USA och Storbritannien.

SN enkla jobb

Den svenska arbetsmarknaden är mindre flexibel än den danska. Det finns därför flera lärdomar för Sverige att dra utifrån rapportens slutsatser. Först och främst är det avgörande att nyanlända ges möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Omkring hälften av deltagarna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag saknar gymnasiekompetens. Av övriga saknar ungefär två tredjedelar grundskolekompetens. För att underlätta för dessa personer att komma in på den svenska arbetsmarknaden krävs en ökning av antalet enkla jobb, det vill säga jobb med inga eller låga formella utbildningskrav. I nuläget är Sverige det land med lägst andel enkla jobb i EU (se diagram). För det andra behövs en flexiblare arbetsmarknad som ökar möjligheterna för lågkvalificerad inrikes arbetskraft att ta steget och röra sig mot mer kvalificerade jobb. De höga ingångslönerna och den sammanpressade lönestrukturen är hinder i detta avseende tillsammans med den rigida arbetsrättsliga regleringen.

Dagens Nyheter rapporterade 31/1 att studien mottagits positivt av både danska LO och näringslivsorganisationer. Danska LO pekar framförallt på att det är flexibiliteten på den danska arbetsmarknaden som gjort att invandringen kunnat hanteras på ett förnuftigt sätt. Kan detta vara något som deras svenska motsvarighet kan hämta inspiration ifrån?