Publicerat: 25 juni 2018

Forskningseliten ger stöd för SN:s förslag om AF-reform – men den föreslagna takten är för långsam

Idag presenterade tankesmedjan FORES en forskningssammanställning om framtidens arbetsförmedling. Några av Sveriges främsta forskare ger nu sitt stöd för att utveckla såväl bedömningsstöd, renodling av programinsatser och ett rating-system som SN förordar. Även matchningen föreslås begränsas till ett fåtal grupper. Mycket ligger helt i linje med SN:s förslag, men andemeningen är lite för defensiv och rapporten fokuserar för mycket på ett fåtal pilotprojekt för tio år sedan. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess. Omfattande internationell forskning från Australien och Storbritannien borde dessutom väga tyngre i antalogins slutsatser.

Forskningsrapporten kommer i en tid där Arbetsförmedlingen (AF) står med historiskt svåra problem. Centrala åtgärder ger svaga och ibland negativa resultat. AF:s tidigare upphandlingschef varnar för att skattekronor kastas in i ett ”svart hål” utan vare sig uppföljning eller resultat.

Riksrevisionen har sågat såväl matchningsmetodik, som uppföljningsåtgärder. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) varnar för att bristande kontrollfunktioner inte fungerar. Samtidigt över SN:s medlemsföretag AF när det kommer till rekryteringstjänster och trenden är tydligt negativ.

Det är inte brist på resurser. Årligen satsas ca 80 miljarder skattekronor i systemet. Sveriges arbetsgivare finansierar systemet genom bl.a. arbetsgivaravgifter. Och parallellt med att resurserna ökat markant under senare år har andra modeller vuxit fram: omställningsorganisationer, kommunernas arbetsmarknadsåtgärder, sociala medier och bemanningsföretag – för att nämna några.

Svenska folkets förtroende är mycket lågt: endast en procent har tillit till verksamheten. Och även om en enskild lite mystisk mätning från en inhemsk bank  visar på en något starkare trend vad gäller tillit till såväl AF som välfärdssystemen, så är den övergripande bilden krisartad.

Lars-Calmfors2

Professor Lars Calmfors vid Stockholms universitet och forskningsledare vid FORES

Forsknings-teamet under ledning av professor Lars Calmfors har mot bakgrund av detta under snart ett år fördjupat sig i olika delar av arbetsmarknadspolitiken. Flera lösningsförslag är intressanta. Bland annat lyfter doktor Laura Hartmann fram statistiska profileringsinstrument som ett viktigt stöd för att förenkla den administrativa bördan, samtidigt som rätt insats går till rätt person. Hon menar att det går att förena med en mer tillitsbaserad styrning.

Rating-systemet som finns i insatsen Stöd & Matchning lyfts fram av på ett förtjänstfullt sätt av experten Ann Norberg. Även förslaget att få fram gradvis och utveckla insatsen till andra åtgärder är bra och ligger helt i linje med SN:s huvudförslag som presenterades tidigare i våras, i rapporten Bortom Arbetsförmedlingen.

Hon föreslår lite oväntat att myndigheten byter namn till ”Arbetsmarknadsverket” och att myndigheten tydliggör och renodlar verksamheten mot mer av myndighetsutövning.

Forskarna ger även visst stöd till marknadslösningar för matchning., inte minst vad gäller digitala lösningar. Det ligger i linje med SN:s förslag om att slopa matchningsuppdraget.

Även forskarnas syn på att någon mening renodla åtgärder och göra tydliggöra verktygslådan är efterlängtad. Samtidigt föreslår t.ex. doktor Susanne Ackum att utbildningsinsatserna ska vara mer flexibla, kunna dras igång snabbare än idag och att resultat- och uppföljningsmetoderna måste stärkas. Ackum lyfter även fram vikten av kostnadsuppföljning och kostnadseffekvitiet.

Mest kontroversiella slutsatser kommer från den franske forskaren Bruno Crepon. Till skillnad från andra forskare som t.ex. Dan Finn i Storbritannien och David Grubb från Australien, utgår Crepon från ett antal pilotprojekt som bygger på komparativa jämförelsegrupper och inte på bredare länder-exempel. Metoden han anslår är korrekt, men det finns annan forskning med tydligare länder-exempel som visar på andra slutsatser, vilket professor Dan Finn från Storbritannien tydligt deklarerade på seminariet (se transkriberad kommentar här).

Crepon menar å sin sida att det finns empiriska bevis som visar att privata aktörer inte levererar vare sig bättre resultat, eller lägre kostnader, än offentlig arbetsförmedlingsverksamhet.

Ett av hans case grundar han på ett pilotprojekt i Sverige mellan åren 2007-2008 i Västernorrland, Skåne och Östergötland. Om man granskar det försöksexperimentet framkommer en hel del viktiga infallsvinklar som kompletterar hans forskningsslutsatser. Bland annat fanns inte den typen av rating-system som nu finns inom insatsen Stöd & Matchning. Och man kan med fog hävda att AF inte var redo för den typen av verksamhet för tio år sedan, det visade sig inte minst i de havererade upphandlingarna av jobbcoacher för ett decennium sedan. Projektet hade endast några hundra deltagare.

Om vi lyfter blicken till andra världsdelar framkommer ytterligare en annan bild. Det finns fog för att hävda att mest erkänd utvärdering om just kostnader finns om Australien-reformerna för tjugo år sedan. En OECD-studie visar att kostnaden per förmedlat jobb i Australien sjönk med 25 procent i samband med att reformen sjösattes (Grubb, 2013). Mycket tyder på att kostnaderna alltjämt fortsatte att sjunka enligt australiensiska förmedlarbranschorganissationen NESA (presentation möte i Sydney 2014).

När systemet var inkört resulterade det i att kostnaderna för jämförbara förmedlingsinsatser halverades mot vad den varit före förändringen. Effektiviteten ökade samtidigt. Långtidsarbetslösheten sjönk.

2018-01-20 OECD Australien

Mycket tyder även på – i samtliga internationella exempel – att genomförandet är helt avgörande för resultatet. I detta ligger vikten av tydliga resultat- och uppföljningssystem. I Australien-exemplet visar Dan Finn, professor och författare bakom studier från bl.a. EU-kommissionen, att den enskilda aspekt som har haft störst betydelse för utvecklingen av Job Network var införandet av Star Rating av utförare som kom 1999. (EU, Finn, Subcontracting employment services, 2011)

Star rating innebär att aktörerna, oavsett privata, ideella eller offentliga, mäts transparent på resultat och att dessa redovisas tydligt för alla inblandade parter, inklusive arbetssökanden. I Australien-exemplet visas det i form av fem stjärnor, beroende av resultat.

Två år efter införandet av Star Rating så hade utfallet för arbetssökande i arbete efter 13 veckor förbättrats från 15 procent, till 35 procent.

OECD menar därutöver i en annan rapport att ”utvärderingar tyder på att starratingen – och dess koppling till urvalet av utförare – har haft en mycket stor betydelse för den ökade effektiviteten, så anges t.ex. effektivitetsökningen i arbetsförmedlingsverksamheten till följd av den andra upphandlingen år 2 000 till ca 25 procent” (s. 24).

Även Storbritannien har genomfört en omfattande reformering av t.ex. programmen för långtidsarbetslösa, något som uppmärksammas i ny research från 2015. Privata och ideella aktörer står för utförandet. Ett fåtal aktörer har kontrakterats av det brittiska arbetsmarknadsdepartementet.

Resultatbaserad ersättning och uppföljning har medfört en tydligare styrning i Storbritannien-modellen. Resultat: kostnaden för insatserna har halverats på fyra års tid samtidigt som effektiviteten i programmen är ungefär på samma nivå.

Så sent som i maj månad 2018 stod en av UK:s främsta arbetsmarknadsforskare i Göteborg och betonade att privata aktörer i Work program – och dess utfall under de senaste tio åren – varit mycket positiva för brittisk arbetsmarknad och ekonomi.

Även i Sverige kan man skönja positiva effekter av just marknadsanpassning och kostnadseffektivitet i samband med tydliga resultatsystem. Ett rating-system från 2013 har utvärderats. Trots att det endast fanns till i fem månader visar en utvärdering följande:

”I rapporten visas att det finns tydliga indikationer på att publiceringen av aktörernas tidigare prestationer i form av ratingvärden har betydelse för hur arbetssökande väljer. Publiceringen av ratingvärden har stärkt kopplingen mellan utförarnas ”kvalitet” (mätt i förmågan att förmedla deltagare till jobb) och antalet nya deltagare som dessa har kunnat knyta till sig”.

”Utifrån ett mer teoretiskt perspektiv innebär resultaten att ett väsentligt villkor för potentiella samhällsekonomiska effektivitetsvinster är uppfyllt, nämligen att de leverantörer som presterar bättre ökar sina marknadsandelar. Det skapar incitament för alla leverantörer att sträva efter att förbättra kvaliteten på sina tjänster så att den genomsnittliga kvaliteten ökar över tid”.

Mycket av den här forskningen nämns lite grann i FORES projekt, vilket är bra. Men det tycks ändå vara så att den empiriska forskning om ett fåtal pilotprojekt från en forskare i Paris väger lite tyngre för forskarna.

Oavsett den franska forskning på området, landar ändå FORES i en hyfsat rimlig hållning där fokus på resultat, kostnadseffektivitet och ett tydligare uppdrag diskuteras. Möjligen skulle rapporten kunnat ta in än tydligare de statsfinansiella kostnaderna som ju är höga relativt andra länder och det i dagsläget orimligt undermåliga synergieffekter som finns mellan de olika uppkommande modellerna nämnt ovan.

Sverige ligger dessutom klart över kostnader som andel av BNP om man jämför t.ex. ett lands som Tyskland – som genomförde ordentliga reformer för 15 år sedan. I Tyskland halverades anslagen för arbetsmarknadspolitiken under två mandatperioder efter Hartz-reformerna. Något liknande skulle Sverige behöva göra givet de uteblivna resultaten.

Forskningsprojektet från Fores ger flera viktiga ledtrådar, men processen måste snabbas på än mer än vad forskarna föreslår. Vi har inte råd att vänta 15 år till på att några fåtal pilotprojekt kan komma till stånd och eventuellt utvärderas. Tåget har redan gått.

 

 

[1] Jansson & Kilsved (2013)

Innehåll A–Ö

Fler sajter från oss

Utöver svensktnaringsliv.se står Svenskt Näringsliv bakom ett flertal andra webbplatser. Några av dessa hittar du nedan.

Sverigetarmatchen.se

Företagens välfärdsavtryck

Här visas vad företagens och deras anställdas skatter motsvarar i form av till exempel lärare eller hjärtoperationer.

foretagensvalfardsavtryck.se »

Ekonomifakta.se

Ekonomifakta

Ekonomifakta vänder sig till alla som snabbt behöver fakta om skatterna, arbetsmarknaden, jobben, företagandet och tillväxten.

ekonomifakta.se »

www.fplus.se

Nyhetstjänsten ƒPlus

Sveriges nya företagsamma nyhetstjänst. Nu kan du få ett dagligt nyhetsbrev med de senaste nyheterna från Sverige och världen, redan till frukost.

www.fplus.se »

Foretagsklimat.se

Företagsklimat

Foretagsklimat.se innehåller näringslivsrelaterad statistik på kommunnivå och enkätsvar från tiotusentals företagare och politiker som bedömer olika aspekter av det lokala företagsklimatet i Sverige.

foretagsklimat.se »

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Här hittar du nyheter, reflektioner och fakta om allt från lönebildning, kollektivavtal till arbetsmarknadslagstiftning och internationell konkurrenskraft.

arbetsmarknadsnytt.se »

finfa - en del av Svenskt Näringsliv

finfa

Finfa – en del av Svenskt Näringsliv erbjuder företag som tecknat eller avser teckna avtalsförsäkringar service.

finfa.se »

Tidningen Entreprenör

Tidningen Entreprenör

Tidningen Entreprenör är en tidning om entreprenörer och företagare, för entreprenörer och företagare. På sajten kan du läsa det senaste numret av tidningen och passa på att göra entreprenörprofiltestet.

entreprenor.se »

Jobbamedlonen.se

Jobba med lönen

Verktyg som hjälper er att strukturera och planera lönearbetet, så att det gynnar företagets mål och medarbetare.

jobbamedlonen.se »

Miljönytta.se

Miljönytta

Miljönytta.se presenterar existerande, nya och framtida produkter och tjänster som minskar belastningen på miljön.

miljonytta.se »