Publicerat: 2 januari 2019

Hawaii-kalkyler bakom påståenden om kostnader för privata aktörer

Arbetsförmedlingens ledning har under flera år drivit tesen att kostnaden för privata aktörer är högre än tjänster som erbjuds internt på myndigheten. Det är missvisande. Dels blandar man ihop äpplen och päron, dels visar inte heller forskningen att så är fallet.

Frågan om huruvida privata aktörer kan generera bättre kostnadseffektivitet än AF:s interna verksamhet är på tapeten inför Arbetsmarknadsutredningens slutbetänkande som kommer i slutet av januari 2019.

Arbetsförmedlingens Generaldirektör Mikael Sjöberg menar att privata aktörer presterar ungefär lika bra som AF:s interna enheter vid jobbförmedling, men att kostnaden sannolikt är högre.

Det är ingen nyhet att AF:s ledning driver den tesen. Så har varit fallet i minst fem år. Man har hävdat att privata aktörer är ”tre gånger så dyra som AF:s egna interna verksamhet”. Hittills har siffrorna inte varit särskilt underbyggda.

När till exempel dåvarande biträdande Generaldirektör Clas Olsson blev tillfrågad under ett seminarium i Almedalen 2013 var siffrorna kommer ifrån erkände han att den var byggd på – utifrån hans egna ord: ”Hawaii-kalkyler” (se 4.50 in i klippet).

AF:s ledning hade helt sonika tagit förvaltningsanslaget och delat det med antal inskrivna arbetslösa utan att ta hänsyn till exempelvis vilken tid som avsätts per individ. Tjänsterna som erbjuds exempelvis inom ”bas-service” är relativt självgående.

Det är för övrigt väldigt svårt att utröna exakt hur den interna servicen är uppbyggd. Vissa anger att idag utförs ”60 procent av AF:s tjänster av Studieförbund och privata aktörer”. Men det är ytterst svårt att belägga. Det vi vet är att knappt hälften av AF:s interna arbete är ren administration och overhead-kostnader.

Mer relevant är möjligen att studera kostnader för mer likarartade tjänster. IFAU har studerat utfall för externa vs. interna jobbcoacher under en period med hyfsat likvärdiga tjänster mellan 2009-2011.

Resultaten har förvisso några år på nacken, men ger inte alls vid handen vad AF:s ledning anför. IFAU gör bedömningen om en högre snittkostnad för AF:s insatser, än för privata jobbcoacher.

Forskarna i Uppsala bedömer, med reservation för underskattning på båda sidor, att ”…en snittkostnad per beslut för coachning hos extern aktör på ca 8 549 kronor per beslut om extern coachning och ca 8 881 kronor per coachningsbeslut vad gäller coachning i AF:s egen regi”.

Utifrån dagens situation kan man räkna på kostnader för aktörer inom Stöd & Matchning. Utbetalning till en leverantör landar på i genomsnitt 14 400 kronor per individ (för år 2018).

Om det är på gränsen till ohederligt att jämföra med AF:s övergripande förvaltningskostnader, vad ska man då jämföra med?

En aktuell insats är Extratjänster. Åtgärden är 100 procent subventionerad med saftiga handledarstöd (nästan 36 000 kronor per år) och med ett aggressivt bonus-system om 500 miljoner kronor som tilldelas kommuner utifrån ett ”beting” baserat antal platser.

Enbart bonusen landar på cirka 55 000 kronor (räknat på antal ”skapade platser” 2018 som var 9 000 stycken). Totalt med handledarstöd 90 000 kronor per plats. Kommunerna får alltså 7 gånger så mycket för att vaska fram platser med mer eller mindre dokumenterat tveksamma aktiviteter och resultat.

Är detta Hawaii-kalkyler? Inte mer än de siffror som AF:s ledning basunerar ut i nationell media.

Finns det då internationell evidens i en riktning som verkligen håller?

Den ”forskning” som AF:s ledning numera hänvisar till är antagligen den franske forskaren Bruno Crepon som studerat 7 pilotprojekt för ett decennium sedan. Han har tittat på två pilotprojekt i Sverige.

Inget av pilotprojekten i Sverige säger någonting alls om kostnader för privata aktörer.

Crepon tycks bygga sin tes om kostnader på två pilotprojekt i Danmark och Frankrike. Pilotprojekt orkestrerade av AF själva i dessa länder. Inget av dessa länder är särskilt framstående alls vad gäller privata aktörer vid arbetsförmedling.

Det finns tydligare evidens om vi tar hänsyn till anglosaxiska erfarenheter i Australien och i Storbritannien. Under året som gick har flera brittiska experter besökt Sverige.

Tony Wilson gjorde ett föredrag i Göteborg där han slog fast att Work Program i Storbritannien genererat högre kostnadseffektivitet (18/ 5 -18).

Anton Eckersley menade i Stockholm att Australien-reformerna lett till högre kostnadseffektivitet (25/ 4-18).

Båda har bakgrund från brittiska arbetsmarknads- och finansdepartementet i London.

Fler framstående personer besökte Sverige under samma tid. Professor Dan Finn är en av de mest ansedda forskarna på arbetsmarknadsområdet i Storbritannien. Han har skrivit rapporter för såväl den brittiska regeringen, som för EU-kommissionen.

På Fores-seminarium i Stockholm i april 2018 uttalade han sig om kostnader för privata aktörer och hur kostnadseffektivitet kunde förbättras i länder såsom Storbritannien och Australien. Hela utdraget finns här.

Han har studerat såväl UK:s Work Program för långtidsarbetslösa, som Australien-reformerna. Han slår fast att:

  • I Storbritannien genererade insatserna ungefär likartade resultat efter införandet av Work program, men till en halverad kostnad.

Summa summarum är att det är svårt att slå fast exakt hur det förhåller sig vad gäller kostnader för privata aktörer. I grunden handlar det om hur ett upphandlingsförfarande går till.

Fundamentala delar såsom rätt bedömningsverktyg så att rätt individ får rätt insats, rating-system som mäter resultat och belönar leverantörer som för bra ifrån sig och gallrar bort aktörer som inte gör ett tillräckligt bra jobb. Till det ska nämnas kontroll-mekanismer och rätt viktade resultat- samt ersättningssystem som i sig är avgörande för att nå resultat.

Alla dessa ingredienser måste till för att nå högre kostnadseffektivitet. Därför har Svenskt Näringsliv under de gånga åren producerat såväl teknisk-operativa rapporter som mer holistiska angreppssätt för att dessa grundbultar ska komma på plats.

Mycket talar för att AF:s uppdrag kommer förändras under kommande år. Privata aktörer är här för att stanna. Frågan nu är hur adekvata system kan utformas för att öka effektiviteten samtidigt som skattebetalarnas pengar värnas på bästa sätt.

Det är detta debatten borde handla om.

 

 

 

 

Innehåll A–Ö

Fler sajter från oss

Utöver svensktnaringsliv.se står Svenskt Näringsliv bakom ett flertal andra webbplatser. Några av dessa hittar du nedan.

Sverigetarmatchen.se

Företagens välfärdsavtryck

Här visas vad företagens och deras anställdas skatter motsvarar i form av till exempel lärare eller hjärtoperationer.

foretagensvalfardsavtryck.se »

Ekonomifakta.se

Ekonomifakta

Ekonomifakta vänder sig till alla som snabbt behöver fakta om skatterna, arbetsmarknaden, jobben, företagandet och tillväxten.

ekonomifakta.se »

www.fplus.se

Nyhetstjänsten ƒPlus

Sveriges nya företagsamma nyhetstjänst. Nu kan du få ett dagligt nyhetsbrev med de senaste nyheterna från Sverige och världen, redan till frukost.

www.fplus.se »

Foretagsklimat.se

Företagsklimat

Foretagsklimat.se innehåller näringslivsrelaterad statistik på kommunnivå och enkätsvar från tiotusentals företagare och politiker som bedömer olika aspekter av det lokala företagsklimatet i Sverige.

foretagsklimat.se »

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Här hittar du nyheter, reflektioner och fakta om allt från lönebildning, kollektivavtal till arbetsmarknadslagstiftning och internationell konkurrenskraft.

arbetsmarknadsnytt.se »

finfa - en del av Svenskt Näringsliv

finfa

Finfa – en del av Svenskt Näringsliv erbjuder företag som tecknat eller avser teckna avtalsförsäkringar service.

finfa.se »

Tidningen Entreprenör

Tidningen Entreprenör

Tidningen Entreprenör är en tidning om entreprenörer och företagare, för entreprenörer och företagare. På sajten kan du läsa det senaste numret av tidningen och passa på att göra entreprenörprofiltestet.

entreprenor.se »

Jobbamedlonen.se

Jobba med lönen

Verktyg som hjälper er att strukturera och planera lönearbetet, så att det gynnar företagets mål och medarbetare.

jobbamedlonen.se »

Miljönytta.se

Miljönytta

Miljönytta.se presenterar existerande, nya och framtida produkter och tjänster som minskar belastningen på miljön.

miljonytta.se »