Publicerat: 23 mars 2016

Integrationsutmaningen en röd tråd genom Konjunkturinstitutets kristallkula

Regeringens mål är lägst arbetslöshet i EU år 2020. Idag presenterade Konjunkturinstitutet prognoser för svensk ekonomi och arbetsmarknad för de närmaste åren. På kort sikt ser myndigheten ljuspunkter, men längre fram syns påtagliga utmaningar. Det stärker behovet av en ansvarsfull lönebildning och genomgripande stukturreformer på svensk arbetsmarknad.KI mars

KI ser en ljus konjunkturbild under året, men det finns orosmoln. Företagens framtidstro dämpas på kort sikt i dagens konjunkturbarometer. Till exempel noteras inom industrin en avmattning som bygger på en negativ utveckling i elektronikindustri och läkemedelsindustri. Bilden är dock blandad, fordonsindustrin ser fortsatt stark ut.  Samtidigt ökar arbetskraftskostnaderna 2015-2017 bland annat till följd av ökande arbetsgivaravgifter.

Integrationsutmaningen går som en röd tråd genom KI:s kristallkula. Även om arbetsmarknaden utvecklas positivt under det närmaste året, är arbetslösheten bland utrikes födda fortsatt en utmaning. Nivån har legat konstant på 16 procent de senaste åren. KI pekar på den långa etableringstiden för nyanlända flyktingar som en viktig förklaring. Expertmyndigheten slår fast att situationen kommer kräva ”mycket stora insatser”.

På kort sikt ger flyktinginvandringen stora effekter på offentlig konsumtion som ligger rekordhögt om 4 procent. En expansiv finanspolitik och låga räntor ger kortsiktig stimulans på den inhemska efterfrågan. Noterbart är att offentlig sektor står för en större andel av sysselsättningsutvecklingen än tidigare.

Problemen hopar sig i slutet av prognosperioden:

– Arbetslösheten förväntas uppgå till 6,7 procent år 2020 och på samma nivå som för 2016, långt över Tyskland och Storbritanniens nivåer som idag har lägst arbetslöshet i EU.

– Arbetskraftsdeltagandet förväntas vara oförändrat under kommande år, bland annat till följd av att utrikes födda generellt har ett lägre arbetskraftsdeltagande än genomsnittliga befolkningen.

– Jämviktsarbetslösheten stiger gradvis under kommande år och hamnar på högsta nivån sedan 2003 framåt slutet av decenniet.

– Sjukskrivningstiderna fortsätter att öka. Antalet sjukpenningsdagar per försäkrad kommer ligga över 12 dagar, långt ifrån regeringens mål om 9 dagar år 2020

– BNP per capita sjunker under kommande år och landar på noll år 2019, för att därefter öka något år 2020.

I dagens rapport har KI en studie av Tysklands strukturreformer i början av 2 000-talet. Sannolikt är det den typen av reformpaket som genomfördes från Berlin, eller under Cameron-regeringen i UK, som måste till om Sverige ska kunna vinna EM-guldet i jobbskapande. Det är avgörande för att integrationen ska förbättras på svensk arbetsmarknad.