Publicerat: 26 juni 2015

Kan arbetsgivare fixa jämställt arbetsliv utan medarbetarnas medverkan!?

Arbetslivet är en del av livet. I debatten om jämställda löner glöms det ibland bort. Visst är det självklart att samma arbetsinsats ska betalas lika oavsett om en kvinna eller en man utför den. Löner ska sättas könsneutralt. Men på övergripande samhällsnivå måste man fråga sig om förutsättningarna för ett jämställt arbetsliv är möjligt om vi inte ser annorlunda även på livet utanför arbetslivet? 

I en ny forskningsstudie tar sig forskaren Martin Ljunge sig an frågan. Han konstaterar att bakom jämställdheten vilar normer om vad män och kvinnor bör göra och vad de tycker är rätt och riktigt. Normerna formar vad individer väljer att göra och vad som står till buds i samhället.

I enkäten ”European Social Survey” får undersökningspersonerna ta del av två påståenden, det ena rör jobben och det andra rör jobbet i relation till familjen. Det första lyder ”När det är ont om arbeten, bör män ha större rätt till arbete än kvinnor”. Sex av sju tar avstånd från det och samstämmigheten i uppfattning mellan kvinnor och män är stor. Det andra påståendet lyder ”En kvinna bör vara beredd att dra ner på sitt förvärvsarbete för sin familjs skull”. Även här tycker kvinnor och män ganska lika, men bara 60 respektive 57 procent tar avstånd. Vilket följaktligen innebär att fyra av tio tycker att kvinnor ska ta hand om familjen genom att jobba mindre. Och att män ska vara huvudansvariga för familjens försörjning.

Hur ska arbetsgivare kunna lösa det jämställda arbetslivet när livet utanför arbetet inte ses på samma sätt? Och hur ska vi kunna få loss den kompetens som alla välutbildade kvinnor har för att använda den på arbetsplatserna? Den helt delade föräldraförsäkringen som infördes 1974 var nog före sin tid. Nu behöver vi jobba vidare med att utveckla våra normer med fokus på arbetsfördelningen på hemmaplan. Det krävs också för att uppnå ett jämställt arbetsliv.