Publicerat: 5 oktober 2016

Lars Gellner: ”Svenska modellen på upphällningen”

Idag är jag tillbaka som gästbloggare i Fokus på jobben. En viktig anledning till mitt inlägg är regeringens förslag om nya upphandlingsregler som jag finner mycket illavarslande. Under mina trettiosju år som arbetsrättsjurist inom näringslivet har jag – naturligen – kommit i kontakt med många förändringar och en del nytänkande inom arbetsrätten, somligt bra, annat förkastligt. Men på en punkt har de inblandade parterna – dvs fack, arbetsgivare och regeringar – varit ense: respekten för och bevarandet av den svenska modellen. Uppfattningen att det är arbetsmarknadens parter som fastställer villkoren för arbete genom kollektivavtal vilkas tillämpning och uttolkning dessa parter primärt ansvarar för har varit grundmurad. Fram till nu.UPPHANDLING BILD

Genom de av regeringen nu föreslagna ändringarna i upphandlingslagarna sviker två av de nämnda parterna, fack och regering, den svenska modellen. Enligt förslagen ska upphandlande myndigheter under vissa förutsättningar fastställa arbetsrättsliga villkor för ett visst arbete, välja från vilket kollektivavtal dessa villkor ska hämtas och vid oklarhet tolka och fastställa detta avtals innehåll. Därmed har den svenska modellen eroderats vid offentliga upphandlingar. Regeringen har, med stöd av och tillrop från fackliga organisationer, medvetet ställt arbetsmarknadens parter åt sidan i dessa avseenden. Detta är en jordskredsliknande innovation, helt oacceptabel och synnerligen illavarslande.

Bakom förslagen ligger, i korthet, uppfattningen att av det allmänna upphandlat arbete ska utföras till skäliga villkor och att s k lönedumpning inte ska få förekomma. Denna uppfattning mynnar ut i ställningstagandet att endast anställningsvillkor fastställda i kollektivavtal uppfyller dessa krav, en i sanning märklig slutsats. Uppenbarligen frustrerade över att EU-rätten inte tillåter att krav på kollektivavtalsbundenhet kan ställas har regering och fack enats om den i deras ögon näst bästa lösningen, nämligen att tvinga på företag, kollektivavtalsbundna såväl som kollektivavtalslösa, villkor hämtade just från kollektivavtal. En undermålig och artfrämmande lösning, minst sagt.

Till att börja med är det anmärkningsvärt att fackliga organisationer godtar den maktförskjutning från sig själva till myndigheterna som förslaget innebär. Kan flera kollektivavtal vara tänkbara för ett visst arbete – och det är inte särskilt ovanligt – ska den upphandlande myndigheten välja vilket av kollektivavtalen som villkoren ska hämtas från. De fackliga organisationernas gränsdragning ställs åt sidan. Även om myndigheten härvid dock ska samråda med de fackliga organisationerna så ligger beslutanderätten hos myndigheten. Detta öppnar för en olik behandling då olika upphandlande myndigheter kan komma att göra olika bedömningar. Oreda och oförutsebarhet är oundvikliga.

Det är lika anmärkningsvärt att fackliga organisationer godtar att tolkningen av kollektivavtalen ska göras av helt nya aktörer – de upphandlande myndigheterna – på den arbetsrättsliga arenan. En upphandlande myndighet känner inte bakgrunden till kollektivavtalets bestämmelser och dessas inbördes förhållande, förstår inte avtalskulturen och är okunnig om de branschspecifika avvägningar som de avtalsslutande parterna har gjort i samband med avtalsträffandet – som kanske har sitt ursprung lång tid tillbaka. Risken för märkliga tolkningar är uppenbar. En överprövning av myndighetens tolkning torde vidare komma att ske förvaltningsvägen. Redan tanken att ett kollektivavtal ytterst ska tolkas av en förvaltningsrätt och inte, som vanligt, av Arbetsdomstolen torde inge rysningar hos vilken rättskaffens ombudsman som helst.

Vidare måste man ställa sig frågan i vilka andra sammanhang de fackliga organisationerna kan tänka sig att tumma på den svenska modellen. Om nu upphandlat arbete anses så särpräglat att det motiverar ett sådant åsidosättande finns risk för de fackliga organisationerna i framtiden kan komma att föra ett motsvarande resonemang inom andra områden på svensk arbetsmarknad.

Flertalet remissinstanser, däribland Lagrådet, har riktat kritik mot förslaget, såväl avseende bestämmandet av de arbetsrättsliga villkoren som i andra avseenden. I sitt yttrande i juni i år, vilket nästan uteslutande gäller förslagen om krav på arbetsrättsliga villkor, slår Lagrådet fast att det kan ifrågasättas om förslagen alls är godtagbara. Detta är ett långtgående konstaterande från Lagrådets sida och borde få vilken regering som helst att backa. Regeringen har dock valt att i allt väsentligt bortse från den av Lagrådet och andra remissinstanser framförda kritiken. Detta är uppseendeväckande och ytterst olyckligt.

Men den allt överskuggande frågan är naturligtvis varför andra än arbetsmarknadens parter överhuvudtaget ska bestämma lönen för ett visst arbete inom områden där kollektivavtal finns. Den tillåtande inställningen från de fackliga organisationernas sida är utomordentligt märklig.

Den svenska modellen är för viktig för att säljas ut enbart för att tillgodose kortsiktiga fackliga önskemål. Förslaget avseende arbetsrättsliga villkor i samband med offentliga upphandlingar borde aldrig ha lagts fram.

 

Innehåll A–Ö

Fler sajter från oss

Utöver svensktnaringsliv.se står Svenskt Näringsliv bakom ett flertal andra webbplatser. Några av dessa hittar du nedan.

www.fplus.se

Nyhetstjänsten ƒPlus

Svenskt Näringslivs nyhetstjänst med de viktigaste nyheterna från Sverige och världen, med möjlighet till fördjupning och perspektiv, helt efter dina val och intressen.

www.fplus.se »

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt

Nyhetsportal om svensk arbetsmarknad med nyheter, reflektioner och fakta om allt från lönebildning, kollektivavtal till arbetsmarknadslagstiftning och internationell konkurrenskraft.

arbetsmarknadsnytt.se »

Ekonomifakta.se

Ekonomifakta

Ekonomifakta vänder sig till alla som snabbt behöver fakta om skatterna, arbetsmarknaden, jobben, företagandet och tillväxten. Våra källor är offentlig svensk och internationell statistik.

ekonomifakta.se »

Foretagsklimat.se

Företagsklimat

Näringslivsrelaterad statistik på kommunnivå och enkätsvar från tiotusentals företagare och politiker som bedömer olika aspekter av det lokala företagsklimatet i Sverige.

foretagsklimat.se »

valfardsskaparna.se

Välfärdsskaparna

Här visas vad företagens och deras anställdas skatter motsvarar i form av till exempel lärare eller förskoleplatser.

valfardsskaparna.se »

finfa - en del av Svenskt Näringsliv

finfa

Finfa – en del av Svenskt Näringsliv erbjuder företag som tecknat eller avser teckna avtalsförsäkringar service.

finfa.se »

Tidningen Entreprenör

fTalang

fTalang är ett initiativ för att identifiera, coacha och utveckla framtidens ledare i samhälle och näringsliv.

ftalang.se »

Jobbamedlonen.se

Jobba med lönen

Verktyg som hjälper er att strukturera och planera lönearbetet, så att det gynnar företagets mål och medarbetare.

jobbamedlonen.se »