Publicerat: 24 augusti 2015

Låt dagens finansministermöte handla om Storbritanniens jobbmirakel – lärdomar för Sverige?

Idag kommer den brittiske finansminister George Osborne till Sverige för att träffa finansminister Magdalena Andersson. Även om angelägna EU-frågor kommer att ta stor plats borde finansministrarna ägna tid åt att diskutera Storbritanniens ´jobbmirakel´ mellan 2010-2015. Britterna är nämligen på väg att nå lägst arbetslöshet i EU. George_osborne_hi

Regeringens mål är som bekant att Sverige ska nå lägst arbetslöshet i EU år 2020. Det kräver ungefär 430 000 nya jobb. Tyskland har lyfts fram som ett tydligt exempel på ett land som de senaste tio åren sjösatt strukturreformer som gradvis minskat arbetslösheten. Men mycket talar för att Storbritannien är ett ännu tydligare exempel om man vill se effekter på kortare sikt.UK jobbtillväxt privat sektor

Koalitionsregeringen under Cameron tog över i efterskälvningarna av finanskrisen. Trots mycket tuffa år med bl.a. kraftiga nedskärningar har sysselsättningen, särskilt i privat sektor, ökat dramatiskt. Arbetslösheten har sjunkit drastiskt och uppgår till 5,6 procent, samtidigt som arbetskraftsdeltagandet har ökat. Intressant är att utrikes födda har lika hög sysselsättningsgrad som inrikes födda britter.

Vilka faktorer förklarar jobbmiraklet? Flera övergripande reformområde är tydliga och borde vara föremål för dagens samtal mellan finansministrarna.

För det första har Cameron-regeringen fört en näringslivsvänlig politik. Det har bland annat blivit enklare och mer flexibelt att anställa, flera skatter som t.ex. bolagsskatten har sänkts kraftigt och kostnaderna för att anställa har minskat.

För det andra har Tory-regeringen, tillsammans med Liberal Democrats, för en konsekvent arbetslinje i form av lägre inkomstskatter och skärpta krav i bidrags-ersättningssystemen. Flera reformer är dessutom på gång för att göra socialförsäkringssystemet mer enhetligt.

Slutligen har nya metoder och insatser i arbetsmarknadspolitiken utvecklats för att dels ge stöd till unga arbetslösa att komma i jobb eller utbildning, dels för att öka kostnadseffektiviteten i programmen för långtidsarbetslösa. Resultaten har varit blandade, men kostnadseffektiviteten har ökat och resultaten för t.ex. NEET-ungdomarna har ökat. Samtidigt har ungdomsarbetslösheten sjunkit.

Underliggande allt detta är utvecklingen av fler inträdesjobb vilket möjliggjort för många arbetslösa att komma in på arbetsmarknaden och även stanna på arbetsmarknaden.

Samtidigt ska man inte förringa de utmaningar landet står inför. Produktiviteten är låg, statsskulden är fortsatt hög men minskande, lönebildningen har kraftigt anpassats nedåt under de tuffaste krisåren (även om reallönerna nu har ökat senaste året) och flera av reformerna har kantats av negativa rubriker de senaste åren. Men resultaten på arbetsmarknaden visar med all önskvärd tydlighet effekterna av ett intensivt reformarbete.

Sveriges regering är i stort behov av att påvisa genomgripande reformer på svensk arbetsmarknad som bryter utanförskap, sänker jämviktsarbetslösheten och förbättrar villkoren för jobbskaparna. Endast så kommer Sverige nå lägst arbetslöshet i EU år 2020. Om detta borde dagens möte mellan finansminister George Osborne och finansminister Magdalena Andersson handla om.