Publicerat: 23 maj 2019

Lönekartläggningar ifrågasätts

Lönekartläggning har begränsade möjligheter att minska oskäliga löneskillnader, särskilt hos små arbetsgivare. Det visar Riksrevisionens granskning som släpps idag. Myndigheten föreslår att lagkravet om kartläggningar ses över. Svenskt Näringsliv har länge påpekat att målet med lönekartläggningar är bra, men att metoden är fel. Nu är det dags för regeringen att lyssna och ta till sig. Verkningslös symbolpolitik gagnar inte jämställdheten på arbetsmarknaden.

Enligt diskrimineringslagen ska alla arbetsgivare årligen utföra lönekartläggningar. Arbetsgivare ska i detta arbete analysera om det finns osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män för lika eller likvärdiga arbeten. Syftet är att upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader.

Riksrevisionens granskning som publicerades idag visar att lönekartläggning har begränsade möjligheter att minska löneskillnaderna på arbetsmarknaden. Främst beror detta på att löneskillnaderna mellan kvinnor och män som arbetar på samma företag i genomsnitt redan är små. Det är också svårt för arbetsgivare med få anställda att reda ut om det finns osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor i organisationen.

Lönekartläggningar är också tidskrävande och innebär kostnader, konstaterar Riksrevisionen. I rapporten svarar arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer att arbetet med lönekartläggning är arbetskrävande samtidigt som arbetsgivare sällan hittar osakliga löneskillnader. Framförallt har mindre arbetsgivare stora utmaningar att leva upp till kraven.

Riksrevisionen rekommenderar nu regeringen att se över lagstiftningen. Det bör utredas om lagstiftningen kan göras mindre arbetskrävande och bättre anpassas till arbetsgivare av olika storlek, menar myndigheten.

Detta är välkommet. Svenskt Näringsliv har länge påpekat att målet med lönekartläggningar är bra, men att metoden är fel. Processen kring en lönekartläggning är mycket omfattande och tar betydande tid för företagen. Samtidigt vittnar många företag om att kartläggningen inte tillför ny kunskap och att lagstiftningen snarare blivit en börda än ett stöd i arbetet för jämställda löner.

Riksrevisionens granskning är viktig då det länge saknats evidens och uppföljning kring lönekartläggningarnas effekt. Det är nu dags för regeringen att lyssna och ta till sig. Verkningslös symbolpolitik gagnar inte jämställdheten på arbetsmarknaden.