Publicerat: 25 mars 2015

Lovande nyfikenhet från Moderaterna om inträdesjobb

I dagens SvD lyfter Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson 2015-03-25 Gerhard SchröderUlf Kristersson upp Hartz-reformerna i Tyskland som ett omvärldsexempel vad gäller arbetsmarknadsreformer. Det är väl känt att Tyskland gick från att vara ”Europas sjuke man” i slutet av 1990-talet med stagnerande arbetslöshetsnivåer, till att senare stå med i dagsläget EU:s lägsta arbetslöshet och en stark sysselsättningsutveckling.

”Mittelstand” – det vill säga Tysklands små- och medelstora exportorienterade industriföretag – är grunden för landets tillväxt och välstånd. Men det breda batteri av reformer som sjösattes under den Socialdemokratiske Förbundskanslern Gerhard Schröder, här i bild, anses vara en nyckel i den positiva ekonomiska utvecklingen.

 I artikeln resonerar Kristersson om Hartz-reformerna. Ett av många initiativ i Hartz-paketet är så kallade minijobs. I ljuset av att Sverige alltjämt står med ett stort utanförskap och en tydlig strukturarbetslöshet, är det lovande att M riktar blicken mot andra länder för att finna inspiration. Svenskt Näringsliv har under en lång period lyft frågan om fler inträdesjobb som en nyckel till en mer inkluderande arbetsmarknad. Vi har även lyft fram Sveriges de facto höga ingångslöner som en starkt bidragande orsak till att dagens arbetsmarknadsproblem.

 Ett minijob är begränsat till max 15 timmar i veckan och har idag en maxlön på €450. Systemet infördes redan 1999 men reformerades i och med Hartz II. Arbetsgivaren betalar en schablonskatt på 30 procent (normalnivå 20 %) medan den anställde inte betalar någon skatt.

 Sommaren 2012 var det 7,4 miljoner tyskar som hade ett minijob. Dessa jobb anses av arbetsgivarorganisationen BDA att vara mindre byråkratiska att hantera och bättre än andra stödformer trots en något högre kostnad för arbetsgivarna. Minijobs ses också som en språngbräda till reguljära arbeten och som ett sätt att motverka svartarbeten.

 Reformen är dock långt ifrån okontroversiell. Kritik riktas mot att minijob gjort att bidragsberättigarde heltidstjänster riskerar att ersättas med minijobs. Särskilt kritik har även riktats mot att minijobs inte kvalificerar till socialförsäkringsystemet. Även ersättningsnivån har kritiserats.

 Sverige har lägsta andelen låglönejobb i EU. Även om den exakta formen av tyska minijobs inte kan appliceras på svensk arbetsmarknad så är det lovande att M lyfter blicken och diskuterar nödvändigheten av genomgripande strukturreformer. Fler inträdesjobb och lägre trösklar in på arbetsmarknaden är nödvändigt för att komma dit.