Publicerat: 27 november 2015

Mer action, mindre samordning

Idag presenterar gymnasieminister Aida Hadzialic (S) en ny samordnare för unga som varken arbetar eller studerar. Men behövs verkligen fler samordnare?

Den så kallade NEET-gruppen (Neither in Employment, Education nor Training) är en stor utmaning, även om Sverige ligger bättre till än andra länder. Allt för många ungdomar hoppar av skolan utan fullvärdiga betyg. Många ungdomar skriver inte in sig på AF och får ej del av aktiveringsinsatser. Kombinationen av för många avhopp och för få vardagsjobb riskerar därutöver att öka ungas utanförskap ytterligare.NEET

Som svar på utmaningen presenterade statsminister Stefan Löfvén (S) en ”Nationell samling för unga” i sitt förstamaj tal. En samordnare är tänkt att vara central i arbetet. Nu, sju månader senare, ska strategin förverkligas.

Men behövs samordnaren? Till saken hör att det redan finns en ”Delegationen för unga till arbete”.

De sitter just nu med uppgiften att koordinera så att ”arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet får större genomslag på lokal nivå”.

Gränsdragningen mellan de olika samordnarna är inte glasklar, ens för regeringen. I budgetpropositionen för 2016 står att finna att ”Samordnaren och Delegationen för unga till arbete ska samarbeta i syfte att komplettera och förstärka varandras arbete”.

250 miljoner kronor satsas i Delegationen för att resa land och rike runt och försöka prata med kommuner om att teckna avtal om att anställa traineer – hittills med magert resultat – och för att förverkliga regeringens ambitioner om så kallade ”utbildningskontrakt”. Samtidigt finns redan stora insatser för att aktivera unga, t.ex. inom ramen för Folkhögskolan och förstärkt studiestöd med högre bidragsandel för unga som vill läsa upp betygen.

Finns det lärdomar från andra länder? Storbritannien har stora utmaningar med NEET-gruppen, större än i Sverige. Där har privata aktörer kontrakterats för att aktivera ungdomar att återgå till utbildning eller praktik. Utvärderingar visar på positiva resultat: NEET-nivån sjönk med 1,8 procentenheter utifrån de två år som åtgärden har utvärderats samtidigt som kostnadseffektiviteten är hög.

Samtidigt är det viktigt med låga trösklar in på arbetsmarknaden. Sverige står med höga ingångslöner och får få vardagsjobb. Trösklarna höjs nu ytterligare: regeringen höjer arbetsgivaravgifterna för unga med 19 miljarder kronor jämfört med förra året, vilket riskerar jobbchanserna för unga.

Det är viktigt med tydlighet i allt politiskt arbete. Dagens utnämning visar möjligen på ett behov av intern samordning mellan olika departement inför nästa förstamaj tal.