Publicerat: 20 juni 2018

Minskade löneskillnader mellan kvinnor och män för tionde året i rad

Medlingsinstitutets årliga rapport visar att löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar för tionde året i rad. Minskningen beror bland annat på att kvinnor i högre utsträckning intar chefspositioner och att den könsuppdelade arbetsmarknaden stegvis luckras upp. Men är det inte märkligt att det minskade könslönegapet inte uppmärksammas i högre grad av den offentliga debatten?

Löneskillnaden mellan män och kvinnor har minskat stadigt varje år sedan 2007, visar Medlingsinstitutets (MI:s) senaste rapport Löneskillnaden mellan kvinnor och män – vad säger den officiella lönestatistiken?. År 2017 var löneskillnaden 11,3 procent, vilket är en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med året innan.

Huvudförklaringen till den löneskillnad som fortfarande finns kvar är att män och kvinnor jobbar inom olika yrken med olika lönenivåer. När hänsyn tas till yrke, ålder och utbildning återstår en så kallad oförklarad löneskillnad på 4,3 procent. Denna skillnad är oförklarad i statistisk mening, det vill säga att den inte går att förklara med hjälp av den statistik som finns tillgänglig. Andra lönepåverkande faktorer såsom frånvaro, individuell produktivitet, personliga egenskaper samt de krav som ett jobb ställer i form av meriter, kompetens och motivation mäts inte av den tillgängliga statistiken. Några slutsatser om att den oförklarade delen skulle handla om lönediskriminering går därför inte att dra, menar MI.

I rapporten pekar MI på att en central orsak till det konstant minskade lönegapet mellan kvinnor och män är att alltfler kvinnor intar chefspositioner. Mellan år 2008 till 2016 har antalet kvinnliga chefer ökat med 49 procent. Ökningen har skett genomgående i alla sektorer. Denna bild bekräftas av Svenskt Näringslivs egen statistik och den utveckling vi ser. Andelen kvinnor på ledande positioner bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag är nu 37 procent, andelen kvinnor totalt sett bland medarbetarna är 38 procent.

Andelen kvinnor samt andelen chefer som är kvinnor inom SN 2017

En annan viktig orsak till att könslönegapet minskar är att arbetsmarknaden blivit mindre könsuppdelad. Rapportens resultat visar att kvinnor och män successivt börjat välja mindre könsstereotypt i sina yrkesval. Emellertid påpekar MI att svensk arbetsmarknad fortfarande i hög grad är starkt könssegregerad. 60 procent av de anställda i privat sektor år 2017 var män. I kommunerna var cirka 75 procent av de anställda kvinnor. Förutsättningarna för lönebildningen ser olika ut i privat respektive offentlig sektor. Detta resulterar i olika lönelägen, menar MI. Bland annat lyfter rapporten att faktorer såsom marknadskrafter, sektorernas finansiering, produktivitet och rationaliseringar samt känsligheten för fackliga stridsåtgärder påverkar löneläget.

Könslönegapet i Sverige minskar för tionde året i rad. Är det inte märkligt att detta inte uppmärksammas i högre grad av politiska företrädare i den offentliga debatten? Varför inte bejaka denna utveckling i strävan mot målet om ökad jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden? Ett rimligt antagande är att denna positiva utveckling inte passar bildsättningen. Det är nämligen svårt att plocka politiska poäng och vinningar på verkningslösa åtgärder och tvingande lagstiftning om utvecklingen redan går åt rätt håll. Det är nämligen inte politiska ambitioner att styra människor och företag genom lagar och regler som påverkar utvecklingen, utan istället lönebildning, människors intressen och värderingar.