Publicerat: 4 februari 2019

Ny instruktion till AF innebär ett historiskt skifte från stat till marknad

Arbetsmarknadsutredningen slår fast att Arbetsförmedlingens matchningsuppdrag är otidsenlig, otydlig och leder till fel förväntningar. Myndigheten ska byta namn och fokusera på ett fåtal uppgifter. Instruktionen ändras på ett sådant sätt att Arbetsförmedlingen som matchningsaktör läggs ned. I och med förslaget kan vi sätta punkt för minst 15 år av orealistiska mål och orimliga förväntansbilder.

Utredningen föreslår att AF ska koncentrera sitt uppdrag på personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Genom ett ”arbetsmarknadsstöd” ska verksamheten förvisso bidra till att inskrivna arbetslösa får visst matchningsstöd, men de högtflygande ambitionerna om att AF ska verka för ”en väl fungerande arbetsmarknad” och verka som ”matchningsaktör” stryks i sin helhet.*

Detta är mer än lovvärt. Regeringar av olika kulörer har famlat om statens egentliga omfång på svensk arbetsmarknad i decennier. I grunden handlar det om att Arbetsförmedlingens huvuduppdrag fått stå relativt oförändrat, samtidigt som ett tektoniskt skifte inträffat de senaste 25 åren.

1993 avreglerades förmedling av arbete och AF:s monopol utmanades. Privata bemannings- och rekryteringsföretag utvecklas till att bli en naturlig del i matchningsarbetet.

Samtidigt vann de partsägda trygghetsorganisationerna mark och verkade som dominerande krafter vid omställningssituationer, vilket till exempel tydliggjordes under SAAB-konkursen 2011. I takt med tiden kom digitala nätverksplattformar och andra förmedlingsaktörer som arbetsgivarna använder på ett naturligt sätt.

Historien har visat prov på en högre grad av mer eller mindre orealistiska viljeinriktningar från såväl politiken, myndighetsledningar och andra aktörer, utan att ta i beaktande att kartan har förändrats med dessa nya beteenden.

De senaste årens interna Förnyelseresa inom Arbetsförmedlingen är ett exempel. Den dåvarande rödgröna regeringens mål var att myndigheten skulle utvecklas till en ”matchningsspecialist” år 2020.

Det tolkades av myndigheten att man skulle bygga upp ett nationellt matchningsorgan med mer eller mindre tveksamma HR-funktioner. Dessutom utvecklades digitala funktioner för att ”hjälpa hela Sverige att växa”.

Allt underbyggt med att AF skulle utvecklas till en ”spindel i nätet”, ett ”nav”, ett ”ekosystem” och ett ”public service” för all matchning i Sverige. I ambitionsnivån fanns även ett tankesätt som gick ut på att närma sig ombytessökande för att erbjuda vägledning och rekryteringsstöd.

Tidigare regeringar har inte heller landat rätt. Reinfeldt I-regeringen gjorde rätt i att reformera den tiden förmedlingsverksamhet genom centralisering, men själva grundinställningen till AF:s matchningsfunktion och dess omfång ändrades inte, i alla fall inte rent formellt i instruktionen.

I takt med att IFAU efterlyste mer resurser till ”arbetsgivarkontakter” i långtidsutredningen 2011 och med en debatt om ”bristande matchning” landade dåvarande regering snett i förhållande till vilken utformning AF faktiskt skulle ha.

Varför blev det så här? En grundläggande teori som har anammats och som genom åren dykt upp i olika sammanhang är följande:

”Arbetsgivarna har inte förtroende för AF. Om inte AF kan leverera rekryteringstjänster på ett bra sätt finns inget förtroende för AF. Då vill inte arbetsgivarna anställa långtidsarbetslösa. Därför måste AF arbeta med både ock”.

Häri kommer en lapsus som är väldigt avgörande för statens omfång: vad är good enough när det kommer till detta synsätt? Ska man jobba med allt?

Vad krävs för att få ett förtroende när tilliten sedan 20 år tillbaka är så pass sargat och det ändå finns andra alternativ?

Jobbar man med allt kan det resultera i att man inte jobbat med något.

Och kan man bygga en hel strategi – som dessutom är enormt resursslukande – på att en dag eventuellt nå ett så pass odefinierat mål? Och varför ska vi ha statligt subventionerade rekryteringskonsulter på svensk arbetsmarknad?

I och med Cecilia Fahlbergs utredning finns nu möjlighet att lägga dessa frågor och ogrundade teorier till handlingarna och fokusera på ett uppdrag som faktiskt är realistiskt och genomförbart.

Det finns även möjlighet för andra aktörer att träda in i insatser för de målgrupper som behöver stöd. Dessa aktörer bör ha en större närhet till näringslivet och vara specialiserade och ha avgränsade uppdrag.

Bortom en debatt som handlar om utförarrollen är detta sannolikt utredningens största avtryck som kommer få mycket stora konsekvenser. Det handlar i grunden om hur vi ser på relationen mellan stat och marknad i svensk arbetsmarknadspolitik. Verkligheten har kommit ikapp.

 

*Platsbanken finns förvisso kvar, men den tillåts förbli den självgenererande motor som den redan är. Idag kostar den 1,6 procent av förvaltningsanslaget och är relativt självgående.

Innehåll A–Ö

Fler sajter från oss

Utöver svensktnaringsliv.se står Svenskt Näringsliv bakom ett flertal andra webbplatser. Några av dessa hittar du nedan.

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Här hittar du nyheter, reflektioner och fakta om allt från lönebildning, kollektivavtal till arbetsmarknadslagstiftning och internationell konkurrenskraft.

arbetsmarknadsnytt.se »

Ekonomifakta.se

Ekonomifakta

Ekonomifakta vänder sig till alla som snabbt behöver fakta om skatterna, arbetsmarknaden, jobben, företagandet och tillväxten.

ekonomifakta.se »

www.fplus.se

Nyhetstjänsten ƒPlus

Sveriges nya företagsamma nyhetstjänst. Nu kan du få ett dagligt nyhetsbrev med de senaste nyheterna från Sverige och världen, redan till frukost.

www.fplus.se »

Foretagsklimat.se

Företagsklimat

Foretagsklimat.se innehåller näringslivsrelaterad statistik på kommunnivå och enkätsvar från tiotusentals företagare och politiker som bedömer olika aspekter av det lokala företagsklimatet i Sverige.

foretagsklimat.se »

valfardsskaparna.se

Välfärdsskaparna

Här visas vad företagens och deras anställdas skatter motsvarar i form av till exempel lärare eller förskoleplatser.

valfardsskaparna.se »

finfa - en del av Svenskt Näringsliv

finfa

Finfa – en del av Svenskt Näringsliv erbjuder företag som tecknat eller avser teckna avtalsförsäkringar service.

finfa.se »

Tidningen Entreprenör

Entreprenör

Entreprenör är en sajt om entreprenörer och företagare, för entreprenörer och företagare.

entreprenor.se »

Jobbamedlonen.se

Jobba med lönen

Verktyg som hjälper er att strukturera och planera lönearbetet, så att det gynnar företagets mål och medarbetare.

jobbamedlonen.se »

Miljönytta.se

Miljönytta

Miljönytta.se presenterar existerande, nya och framtida produkter och tjänster som minskar belastningen på miljön.

miljonytta.se »