Publicerat: 2 juni 2016

Ordens makt över tanken

Företagshälsovården – i bestämd form singularis. Hur ofta används inte detta begrepp? Som om det fanns en enda modell att arbeta efter, en modell som alla är överens om hur den ser ut och med väldefinierat innehåll. Så är det inte och begreppet skapar låsningar, myter och missuppfattningar i samtal som kan handla om något så viktigt som hur vi skapar en god arbetsmiljö och långsiktigt hållbara arbetsplatser.

Företeelsen företagshälsovård har en lång historia, över hundra år, och inte sällan kan arvet bli till en belastning. Det finns många seglivade föreställningar om vad företagshälsovård är och hur den fungerar. Ibland får man nästan en känsla av att man avser någon form av institution eller statlig vårdinrättning. Dagens verklighet ser helt annorlunda ut och det är dags att befria tanken från ordets makt.

Det finns inte bara en aktör som kan erbjuda arbetsmiljö- och hälsotjänster. Det finns ett stort antal aktörer som kan erbjuda en mängd skilda tjänster, på en fri marknad. Den här typen av tjänster handlar inte alls bara om vård, utan snarare om tjänster för det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

Begreppet förekommer nästintill dagligen i rapporter och artiklar, i samtal med politiker, myndigheter, organisationer, fack och företag. Många vill lyfta fram hur viktigt det är, att alla borde få tillgång till det, att det till och med borde vara obligatoriskt för alla företag att teckna avtal om det. Men problemet är att varje person man talar med och som använder begreppet, har sin egen tolkning och definition av vad det är och innehåller. Många har inte ens någon tolkning eller definition, men använder friskt begreppet ändå.

Det vore naturligtvis naivt att tro att de hållbara arbetsplatserna skulle uppstå bara vi använder ett annat begrepp. Men ett första steg på vägen skulle kunna vara att låta bli att använda begreppet företagshälsovården och i stället använda det betydligt vidare uttrycket arbetsmiljö- och hälsotjänster. Samtalen skulle troligen få en annan utgångspunkt och riktning, något som skulle vara välkommet på ett område där utredning efter utredning avlöst varandra sedan 60-talet utan att någon blivit så mycket klokare och som idag mer eller mindre känns som en återvändsgränd.

Genom ett begreppsbyte skulle vi kunna lämna historien bakom oss, blicka framåt och öppna upp för bredare diskussioner kring lämpliga sätt för företag att köpa extern hjälp för att kunna skapa långsiktigt hållbara arbetsplatser. För det är ju det som är målet, det är dit vi vill. Låt oss därför fokusera mer på målet och mindre på medlen.

I grunden handlar det om att varje unikt företag – oavsett bransch, storlek, egen kunskapsnivå och geografiskt läge – ska kunna köpa externa tjänster från en mängd olika aktörer på en fri och växande marknad, utifrån de behov av hjälp och stöd som varje företag har. För inget företag är det andra likt.

Läs mer om hur Svenskt Näringsliv ser på denna fråga i vår nya rapport ”Låt behoven styra – om arbetsmiljö- och hälsotjänster i framtiden”.