Publicerat: 26 augusti 2016

Rätt till heltid – med förhinder

klockaHäromdagen publicerade tidningen Arbetet en granskning av hur det går för de S-styrda kommunerna som har lovat att införa rätt till heltid. Ansatsen i reportaget var att kommunerna inte levererar heltidstjänster i tillräckligt tempo och att många medarbetare är kvar på deltid. Artiklarna nämnde över huvud taget inte verksamheternas behov av medarbetare som en parameter att ta hänsyn till.

Om vi börjar från början så är införandet av rätt till heltid en reform som är driven främst av politiska skäl och som endast ser till medarbetarnas intressen. Jag har ingenting emot att arbetsgivare vill erbjuda heltidstjänster i syfte att vara en attraktiv arbetsgivare. Men att göra det utan att ta hänsyn till vilka personalbehov som finns i de verksamheter som bedrivs är inte alltid förenligt med att vara en ansvarsfull arbetsgivare.

I näringslivet är det verksamhetens behov som styr bemanningen med målsättningen att företaget ska vara konkurrenskraftigt och lönsamt samtidigt som anställningsvillkor är goda. I offentlig verksamhet kan inte den enda utgångspunkten för bemanningen vara att tillgodose medarbetarnas intressen. Det offentliga har även skattebetalarnas intresse och brukarnas intressen att ta hänsyn till.

När deltid ska omvandlas till heltid finns det en rad aspekter att ta hänsyn till. Ny schemaläggning ska arbetas fram och i sin tur godkännas av fack och medarbetare. Samtidigt ska delade turer undvikas i mesta möjliga utsträckning och verksamhetens behov tillgodoses. Varken företagens eller kommunernas plånböcker innehåller obegränsat med sedlar så kostnadsaspekten är självklart också viktig. Heléne Fritzon (S) på SKL säger till tidningen Arbetet ”… visat sig vara väldigt svårt att ta bort delade turer utan att kostnaderna ökar”.

Liknande bemanningskrav ställs ibland på de företag som levererar till kommunen genom upphandling. För företagen finns det inget självändamål att ha många anställda på deltid – tvärtom – men bemanningen måste utgå från verksamhetens behov eftersom alternativet är överkapacitet och försämrad konkurrenskraft. I exempelvis Sundsvall har kommunfullmäktige röstat ja till förslaget att företag som vill komma i fråga för att leverera uppdrag åt kommunen ska erbjuda sina anställda heltidsarbeten. Hur det ska fungera för de företag som bara har högt tryck under en del av dagen återstår att se men nära hälften av alla småföretag uppger (Svenskt Näringslivs Företagarpanel Q4 2015) redan i dag att de helt eller delvis har slutat att delta i offentliga upphandlingar på grund av att de krav som ställs är otydliga och/eller irrelevanta.

Rätt till heltid kan alltså innebära mindre effektiv bemanning och försämrad konkurrenskraft för företagen, försämrad konkurrens i offentliga upphandlingar samt ökande kostnader för kommuner. Bristen på förståelse och respekt för verksamheternas behov riskerar därför både jobb och skatteintäkter.