Publicerat: 17 april 2015

Regeringens arbetsmiljösatsningar i vårbudgeten – leder dessa till bättre arbetsmiljö?

I den vårbudget, som regeringen presenterade i veckan, finns en extra satsning på arbetsmiljöpolitiken. Denna satsning innebär bl a följande;

  • Ett utökat anslag till Arbetsmiljöverket på 20 milj. kr för 2015 och därefter ytterligare 35 milj. kr för 2016 och 5 milj. kr för 2017
  • Extra anslag till utbildning för de regionala skyddsombuden på 9 milj. kr för 2015 och 1 milj. kr för 2016
  • Extra resurser för Företagshälsovårdens kompetensförsörjning på 1 milj. kr för 2015 och sedan 10 milj. kr för 2016
  • En satsning på forskningen kring kvinnors arbetsmiljö med 5 milj. kr för 2015 och därefter 10 milj. kr för varje år under 2016 – 2018, d v s totalt 35 milj. kr under regeringens mandatperiod.

Leder dessa satsningar till bättre arbetsmiljö på våra arbetsplatser med färre arbetsolycksfall och arbetssjukdomar och lägre sjukfrånvaro? Det beror naturligtvis på hur dessa extra medel används.

Det extra anslaget till Arbetsmiljöverket anser man ska leda till förbättrade tillsynsmöjligheter och att man ska kunna anställa flera inspektörer. Med tanke på de tidigare neddragna anslagen för Arbetsmiljöverket kan detta ses som en positiv förstärkning, speciellt om man inriktar sig på riskbaserade inspektioner, (d v s de arbetsplatser, som har de största riskerna) och de s k ”grå” företagen, som struntar i arbetsmiljöarbetet och på så sätt bidrar med en illojal konkurrens gentemot våra seriösa företag, som gör goda satsningar på sitt arbetsmiljöarbete.

Vad gäller den extra satsningen för utbildning av de regionala skyddsombuden, så måste vi ju nämna att denna verksamhet redan idag får ett bidrag på 100 milj. kr per år. Inom området arbetsmiljöutbildning skulle vi gärna se en bättre satsning på obligatorisk arbetsmiljökunskap på olika nivåer i dagens utbildningssystem, där det idag finns stora brister.

Satsningarna på kompetensförsörjning till Företagshälsovården välkomnar vi, men här betvivlar vi att dessa extra medel är tillräckliga. Stora delar av de olika personalkategorierna inom företagshälsovårdens verksamhetsområde står inför ett stort generationsskifte.

Vad gäller massiva forskningssatsningen på kvinnors arbetsmiljö kan man bli förvånad. Det finns redan en hel del utredningar och både genomförda och pågående forskningsprojekt om kvinnors arbetsmiljö. Inom Arbetsmiljöverket har man också under de senaste två åren drivit ett omfattande tillsynsprojekt inom detta område. Frågan är om man verkligen behöver mer forskning om kvinnors arbetsmiljö. Det handlar nu mer om att överföra befintlig forskning till praktisk handling ute på arbetsplatserna. Hur kan då regeringen bäst stödja dessa arbetsplatser, som till övervägande del finns inom skola, vård- och omsorgssektorn?

Inom området arbetsmiljöforskning skulle vi hellre vilja se en mer långsiktig satsning på ett samordnande kompetenscenter. Ett krav som arbetsmarknadens parter tidigare även framfört till den gamla regeringen för flera år sedan.

Återstår att se hur de nya satsningarna inom arbetsmiljöpolitiken kommer att hanteras av den nya regeringen i samband med arbetet att ta fram en ny nationell arbetsmiljöstrategi.