Publicerat: 17 oktober 2019

Skakiga siffror pekar på sämre arbetsmarknadsläge

Färsk statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) visar att arbetslösheten ökar för tredje månaden i rad och uppgår till 7,3 procent enligt säsongsrensade data. Även om mätinstitutet hittat metodproblem finns flera indikatorer som pekar på ett försämrat arbetsmarknadsläge: SCB menar att uppgången i arbetslöshet sannolikt började redan under våren 2019. Och Arbetsförmedlingens data styrker en uppgång i antalet inskrivna arbetslösa.

Den ökande arbetslösheten börjar bli allt mer tydlig i de siffror som kablas ut under hösten 2019. Arbetslösheten ökar till 7,3 procent (säsongsrensat), vilket motsvarar 404 000 arbetslösa. Ungdomsarbetslösheten är nu uppe på 20 procent (säsongsrensat). Samtidigt minskar sysselsättningsgraden. SCB pekar på ett antal metodproblem, men bilden av ett försämrat arbetsmarknadsläge är klarare i andra sätt att mäta arbetslöshet, t.ex. i Arbetsförmedlingens statistik.

Tidigare i veckan visade Arbetsförmedlingen verksamhetsstatistik för september månad på samma mönster:

  • Antalet inskrivna arbetslösa ökar för tredje månaden i rad med i storleksordningen 10 000 personer.
  • Långtidsarbetslösheten för inskrivna över 24 månader ökar kontinuerligt och uppgår till knappt 80 000 personer, en ökning med 4,7 procent på ett år.
  • Integrationsproblemen lyser igenom i AF-statistiken: 47 procent av samtliga inskrivna arbetslösa är födda utanför Europa. Långtidsarbetslösheten över 24 månader för denna grupp ökar stadigt med 10 procent på ett år till hela 47 000 personer.

Krav på ett sjösätta genuina strukturreformer som möjliggör för fler i arbete och lägre arbetslöshet lär komma som ett brev på posten. Det innebär inte att svensk arbetsmarknad behöver mer resurser till arbetsmarknadspolitiken.

Så sent som förra veckan granskade finsk public service Sveriges dyra och ineffektiva lönestöd, särskilt Extratjänsterna, och hur ett slags pingpong-spel mellan stat och kommun ökar kostnaderna för alla inblandade parter, samtidigt som riktiga jobb i riktiga företag inte prioriteras i tillräcklig grad.

Förutom de politiska implikationerna av att Sverige närmar sig botten i EU:s arbetslöshetsliga (nu på plats 24 av 28, enligt Eurostat), så spelar signalerna självfallet in på vilka förväntningar som kan komma på lönestegringstakten inför avtalsrörelsen nästa år.

Tidigare i veckan signalerade även regeringens egen prognosmyndighet, Konjunkturinstitutet (KI) att arbetslösheten ökar kraftigt de senaste månaderna. KI pekade på det faktum att mer återhållsamma löneökningar i vårens avtalsrörelse kan hålla nere arbetslösheten.

Dessutom lyfte KI fram Sveriges internationellt höga ingångslöner och brist på s.k. enkla jobb. I ett läge med en svårt tudelad arbetsmarknad bör även den ekvationen komma in i synen på kostnader för anställning, nivån på ingångslöner och vilka redskap politiken kan sjösätta för att t.ex. stärka drivkrafter till arbete och säkerställa att näringslivets utvecklingspotential kan förverkligas till fullo.

*SCB markerar att kan finnas kvalitetsbrister i statistikunderlaget för september månad och en tid tillbaka. Den sammantagna bilden från flera indikationer är dock att arbetsmarknaden försämras.