Publicerat: 27 maj 2016

Stora problem i måluppfyllelser för konstgjorda jobb

Debatten om enkla jobb fortsätter. Stefan Löfvén har lovat 5 000 beredskapsjobb i staten. Idag menar dessutom näringsminister Mikael Damberg att ”…när nu staten har gått före är det dags att också prata om vad den privata sektorn kan göra”. Mellan raderna signalerar regeringen att nya jobb kan komma till på beställning genom någon form av stöd och med AF som spindel i nätet. Det borde leda till eftertanke: historiskt har liknande satsningar gett bleka resultat.

Det är lovvärt att regeringen diskuterar vikten av fler enkla vardagsjobb. Det är ett perspektivskifte som är helt nödvändigt. Sänkta trösklar behövs för att utveckla en mer inkluderande arbetsmarknad. Men av döma av uttalanden hittills ser regeringen framför sig att gå fram i gamla hjulspår som beredskapsjobb och olika anställningsstöd. Samtidigt går LO ut idag och menar att Arbetsförmedlingen ska stärkas med mer personal, trots att antalet medarbetare har vuxit med 25 procent på fem år och snart uppgår till 15 000 personer.

Så vad är track record genom åren av liknande satsningar liknande beredskapsjobb? Och har staten verkligen gått före?

Regeringens paradreformer går trögt

Hittills är resultatet mycket magert vad gäller regeringens viktigaste vallöften som utgår från ungefär samma filosofi om olika konstgjorda jobb och subventioner:

32 000 traineejobb utlovades före valet, i dagsläget är det 133 platser.

20 000 extratjänster utlovades istället för Fas.3, i dagsläget är det 431 platser. Nu varnar även SKL att det kommer endast röra sig om ”några få” utöver rådande volym eftersom regelverket är för snävt. Just den här utformningen var ju dessutom grunden för de 5 000 beredskapsjobben i staten i Löfvéns första maj tal, vilket alltså nu riskerar att försenas.

20 000 utbildningskontrakt utlovades före valet 2014, nu uppgår de till 897 stycken.

– Regeringen Löfvén lovade dessutom 10 000 platser för långtidsarbetslösa genom offentliga upphandlingar, hittills är inget av det genomfört.

Historiska misslyckanden

Staten har absolut inte heller ”gått före” vad gäller anställningsstöd som näringsministern hävdar. Tvärtom har flera av de senaste årens paradsatsningar i offentlig sektor slutat med ordentliga magplask:

– Kulturarvslyftet 2010 skulle ge 4 400 platser i den offentligt finansierade kulturarvssektorn, det blev till slut 440.

– Praktikantprogrammet för personer med funktionsnedsättning skulle ge 5 000 platser i staten från 2011 till 2014, det blev 350 platser och sen 23 (!) varaktiga anställningar.

– Den tidigare alliansregeringens LYFT-satsning mitt i finanskrisen 2009 skulle ge 40 000 platser i kommuner, i staten och i ideella organisationer, det blev som mest 3 000.

– Ett nytt pilotprojekt sjösatt år 2010 för att ge 1 300 långtidssjukskrivna hjälp genom så kallade Coacher över tröskeln, slutade med 6 deltagare (!).

- Yrkesintroduktionsavtalen som var resultatet av trepartsförhandling under alliansregeringen skulle ge 30 000 platser. LO ville se 50 000 platser. Det resulterade i cirka 900 platser.

Insatser som ger volym

Det finns alltså få framgångar, men två reformer sticker ut och har historiskt gett (bättre) resultat än andra insatser:

Nystartsjobb som ger något bättre resultat och volym (mellan 40 000 – 50 000 anställningar ögonblicksbild).

RUT-avdraget som är självfinansierande och ger volym (uppemot 20 000 helårsarbeten).

AF redovisar för övrigt statistik som visar att majoriteten av subventionerade anställningar som Nystartsjobb återfinns hos privata arbetsgivare, samtidigt som de offentliga verksamheterna hamnar långt efter.

Gemensamt för dessa reformer är att AF har en ytterst marginell roll i handläggning och uppföljning och att enkelheten fått stå i centrum.

Nu kan intressant nog Nystartsjobben komma att påverkas negativt när regeringen ställer krav på kollektivavtal för de företag som använder sig av Nystartsjobb. Byråkratin kommer öka och i praktiken kommer inte mindre företag kunna teckna försäkring. Därmed riskerar insatsen att dö sotdöden på grund av ökat krångel.

Debatten om enkla jobb är viktig. Men en ordentlig diskussion bör inrymma frågor om lönespridning, riktiga strukturreformer och generellt sänkta trösklar. I grund och botten måste risken minska, kostnaderna sjunka och enkelheten öka. I den ekvationen är ingångslönen viktigt. Samtidigt måste riktiga jobb växa fram i t.ex. RUT-sektorerna. Det är egentligen inte svårare än så.

*Se mer källor AF:s verksamhetsstatistik, i Fokus på jobben om långtidsarbetslösa i Fas.3.

 

 

Innehåll A–Ö

Fler sajter från oss

Utöver svensktnaringsliv.se står Svenskt Näringsliv bakom ett flertal andra webbplatser. Några av dessa hittar du nedan.

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Här hittar du nyheter, reflektioner och fakta om allt från lönebildning, kollektivavtal till arbetsmarknadslagstiftning och internationell konkurrenskraft.

arbetsmarknadsnytt.se »

Ekonomifakta.se

Ekonomifakta

Ekonomifakta vänder sig till alla som snabbt behöver fakta om skatterna, arbetsmarknaden, jobben, företagandet och tillväxten.

ekonomifakta.se »

www.fplus.se

Nyhetstjänsten ƒPlus

Sveriges nya företagsamma nyhetstjänst. Nu kan du få ett dagligt nyhetsbrev med de senaste nyheterna från Sverige och världen, redan till frukost.

www.fplus.se »

Foretagsklimat.se

Företagsklimat

Foretagsklimat.se innehåller näringslivsrelaterad statistik på kommunnivå och enkätsvar från tiotusentals företagare och politiker som bedömer olika aspekter av det lokala företagsklimatet i Sverige.

foretagsklimat.se »

valfardsskaparna.se

Välfärdsskaparna

Här visas vad företagens och deras anställdas skatter motsvarar i form av till exempel lärare eller förskoleplatser.

valfardsskaparna.se »

finfa - en del av Svenskt Näringsliv

finfa

Finfa – en del av Svenskt Näringsliv erbjuder företag som tecknat eller avser teckna avtalsförsäkringar service.

finfa.se »

Tidningen Entreprenör

Entreprenör

Entreprenör är en sajt om entreprenörer och företagare, för entreprenörer och företagare.

entreprenor.se »

Jobbamedlonen.se

Jobba med lönen

Verktyg som hjälper er att strukturera och planera lönearbetet, så att det gynnar företagets mål och medarbetare.

jobbamedlonen.se »

Miljönytta.se

Miljönytta

Miljönytta.se presenterar existerande, nya och framtida produkter och tjänster som minskar belastningen på miljön.

miljonytta.se »