Publicerat: 13 oktober 2016

Svajig statistik hjälper inte debatten om bättre integration

I veckan kom Konjunkturinstitutet med sin årliga lönebildningsrapport. I rapporten konstateras att både den höga nivån på de svenska lägstalönerna och den låga andelen enkla jobb (eller jobb utan krav på särskilda kvalifikationer) är bidragande orsaker till den höga arbetslösheten bland personer utan gymnasieutbildning.

Det är särskilt angeläget att fokusera på denna grupp eftersom många av Sveriges flyktinginvandrare har låg utbildning och stora problem att etablera sig på arbetsmarknaden. Hans Lööf och Gustav Martinsson, verksamma vid KTH, avfärdar på DN Debatt 9/10 detta resonemang med hänvisning till en jämförelse mellan Storbritannien och Sverige.

Det finns tyvärr ingen heltäckande statistik för hur det går för flyktingar att etablera sig på europeiska arbetsmarknader. Det som finns, som Lööf och Martinsson utgår ifrån, är en så kallad ad hoc-modul till EU:s arbetskraftsundersökningar (EU-LFS).

Den genomfördes 2014 i syfte att jämföra arbetsmarknadssituationen i Europeiska länder för första generationens invandrare. Statistiken redovisas separat för flyktingar. I denna undersökning har flyktingar i Sverige en högre sysselsättningsgrad än flyktingar i Storbritannien både bland de som varit i landet 1-9 år och 10 år eller längre.

Vid en närmare granskning av undersökningen framgår dock att det är en liten grupp av de som ingår i undersökningen som är flyktingar. För Storbritannien, där en mycket liten andel av första generationens invandrare är flyktingar, rör det sig om runt 300 individer. Det mycket låga urvalet bekräftas även i kontakter de senaste dagarna med prominenta brittiska arbetsmarknadsexperter.*

Siffrorna som presenteras i nämnda statistik väcker dessutom en del frågor. Är det till exempel rimligt att sysselsättningsgraden för flyktingar i Schweiz är 90 procent efter tio år i landet? Eller att sysselsättningsgraden bland flyktingar i Sverige ökar från 36 procent under de första nio åren till 68,9 procent därefter för de som varit i landet 10 år eller längre?

I sammanhanget kan för övrigt nämnas att skillnaden i såväl arbetslöshet som sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda är betydligt lägre i Storbritannien. Av figuren nedan, hämtad från Konjunkturinstitutets Lönebildningsrapport 2016, framgår att det i princip inte finns några skillnader i arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda män i Storbritannien. För kvinnor är den strax över två procent, medan motsvarande skillnader i arbetslöshet ligger strax över tio procent för både män och kvinnor i Sverige.

lbr sv uk 2

Storbritannien tillhör de länder med lägst arbetslöshet i EU. De senaste årens reformer i landet har inneburit dramatiskt minskad arbetslöshet, 760 000 fler skapade företag och mer än två miljoner fler jobb. Reformer för fler enkla jobb, stärkt konkurrenskraft och lägre trösklar in på arbetsmarknaden har varit viktiga ingredienser i reformarbetet (se vidare Storbritanniens jobbmirakel 2010 – 2015 – Lärdomar för Sverige?).

Det finns ingenting i de siffror som presenterats som talar emot att Sverige kan lära sig mycket av Storbritanniens jobbmirakel under senare år. Sverige står inför stora utmaningar. Det är dags att fokusera på lösningar för en mer inkluderande arbetsmarknad, istället för diskussioner om huruvida problemen verkligen finns.

Gabriella Chirico Willstedt och Edward Hamilton

 

*E-mailkontakt med Tony Wilson, bakgrund från brittiska Finansdepartementet och Centre for Social and Economic Inclusion.