Publicerat: 20 oktober 2015

Tilltagande internationell kritik mot tudelad svensk arbetsmarknad

Regeringen Löfvéns mål är att Sverige ska nå lägst arbetslöshet i EU år 2020. Det kräver cirka 430 000 nya jobb. En viktig framtidsutmaning handlar om att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden för unga och utrikes födda. Arbetsrätten och lönestrukturen är centrala i sammanhanget. Nu sällar sig flera internationella expertinstanser till kritiken mot Sveriges strikta anställningsskydd och höga ingångslöner.

De strukturella utmaningarna som kommer av att unga utan slutförd gymnasieutbildning och utrikes födda är en framtidsfråga för Sverige. Svenskt Näringsliv har identifierat nödvändigheten av att sjösätta genomgripande reformer för fler inträdesjobb och mer flexibilitet på arbetsmarknaden.

Flera internationella expertorgan höjer nu rösten:

1. OECD:s chefsekonom Catherine Mann varnade på ett ekonomisk-politiskt seminarium i Rosenbad igår för att samhällskostnaderna för utanförskapet bland unga och utrikes födda kan bli diger framöver om inte reformer som utvecklar den svenska modellen kommer till stånd.

Mann pekar på Sveriges höga ingångslöner och indirekt även på förändringar av turordningsreglerna som viktiga att reformera för att främja Sveriges konkurrenskraft: ”Med den hårda konkurrenssituation som svenska företag har, behövs det också att arbetskraften är mer rörlig. Där kan de nuvarande reglerna för anställningsskydd vara ett hinder…”.

Thomas Östros

Thomas Östros, Executive Director IMF

2. IMF lyfte så sent som i september fram flera exempel på reformer som är viktiga för att reformera arbetsmarknaden. Bland annat nämns att fler inträdesjobb måste komma till vilket kräver att kostnaderna för att anställa måste ligga på en lägre nivå. Anställningsskyddet och kostnaderna vid omställningssituationer behöver även ses över för sänka trösklarna för arbetsgivare att anställa.

3. World Economic Forum menade tidigare i höstas att den mest problematiska hindret för att göra affärer och driva företag Sverige är den strikta arbetsrätten på svensk arbetsmarknad. Den sticker i särklass ut som den största tröskeln att förändra, tätt följd av det generellt höga skatteläget.

4. Europeiska kommissionen identifierade tidigare i år strukturella utmaningar på arbetsmarknaden som kommer av en dual arbetsmarknad. Även om Sverige står med en hög sysselsättningsgrad återkommer kritiken om de för Europa höga trösklarna in i arbetslivet som hindrar unga och utrikes födda att komma i arbete.

Höga ambitioner i jobbpolitiken bör mötas med tydliga strukturreformer. Precis som internationella bedömare säger så måste Sverige våga ta till genomgripande åtgärder för bekämpa strukturarbetslösheten och det utanförskap som kommer med den. Därför bör politikerna lyssna på de omdömen och förslag på reformområden som nu kommer från flera internationella organ.

2015-10-20 WEF Labour regulations

World Economic Forum, Competitiveness Index