Publicerat: 18 mars 2016

Vad säger forskningen om spridningseffekter av lägstalöner?

Expressen debatt skriver Stefan Löfven att ”internationell forskning pekar på att sänkta löner skapar press nedåt för den fjärdedel av löntagarna som tjänar sämst”. Det tycks dock inte finnas någon forskning som visar exakt detta.

Förmodligen utgår siffrorna från Card och Kreuger (1995) som visade att lönerna upp till och med den 25 percentilen påverkades när lägstalönerna höjdes. Studien avser USA och höjningar som skedde 1990.

Detta är ett stort avsteg från den vanliga argumentationen från socialdemokratiska debattörer som ofta hänvisar till att vi inte kan dra några slutsatser om vad som skulle hända med sysselsättningen vid sänkningar av ingångslönerna från denna forskning.

Det finns också skäl att tro att effekterna vid höjningar respektive sänkningar är mer asymmetriska när lönefördelningen studeras som utfall. Det är allmänt vedertaget att nominella löner är mer trögrörliga nedåt än uppåt, varför det är rimligt att tro att redan anställdas löner påverkas mindre vid en sänkning av ingångsnivån än vid motsvarande höjning.

Dessutom påverkas lönefördelningen mekaniskt vid en höjning – alla löner under den nya nivån måste höjas. Vid en eventuell sänkning behöver ingen lön påverkas, även om det är rimligt att anta att lönefördelningens början flyttas till den nya nivån på ingångslönerna och att personer med lägre produktivitet får chansen till ett första jobb.

I den svenska kontexten med yrkanden på krontalsökningar leder dock höjningar av ingångslönerna till att erfarna medarbetare förlorar löneutrymme – något man kan se i vissa branscher och företag där ingångslönen till och med ligger över lönen som erfarna medarbetare har. På samma sätt skulle exempelvis frysta ingångslöner kunna leda till att erfarna medarbetare får en relativt snabbare löneutveckling framöver.

Forskningen är knapphändig inom detta fält – men under premissen att den amerikanska forskningen är relevant så är det värt att nämna Neumark m.fl. (2004):

”In addition, the results in the figure indicate that wage losses at the upper end of the wage distribution are smaller in percentage terms than gains at the lower end, but larger in absolute terms. With more workers represented in some of the higher-wage cells, the findings may suggest that minimum wages are a rather inefficient tax and transfer scheme.”

Det kan också vara värt att notera att spridningseffekter av höjningar inte har observerats i forskning på Storbritannien eller Nya Zeeland.

Det är också viktigt att skilja på löner och inkomster. Även studien av Card och Kreuger konstaterar att lägstalöner är ett trubbigt instrument för omfördel­ning eftersom att höjda lägstalöner minskar andelen ”working poor” men inte den totala fattigdomen i samhället.

En förklaring till detta är att forskningen är helt enig om att personer med lägre kvalifikationer förlorar sina jobb när lägstalönerna höjs. En höjning tillfaller bara de som behåller sina jobb medan den som förlorar jobbet får betydligt lägre inkomst. Många som vinner på höjningar är unga studenter som jobbar extra medan de som förlorar sina jobb är personer med kortare utbildning som ofta är mer beroende av sin arbetsinkomst.

Samtidigt försvåras inträdet för de arbetslösa. Det är också väl belagt att arbetslöshet i sig leder till lägre inkomster och sämre framtida jobbchanser.

En studie från IFAU visar att det till och med är möjligt att alla blir förlorare på en höjning av lägstalönerna, åtminstone på kort sikt. De konstaterar att ”högre lägstalöner för dem som påverkas direkt av dessa höjningar (dvs. har en lön som ligger under nästa års lägstalön) ger knappt två procent lägre arbetsinkomster nästa år.”

Se artikeln ”Nya perspektiv på lägstalöner” i Ekonomisk Debatt för fler referenser.

Innehåll A–Ö

Fler sajter från oss

Utöver svensktnaringsliv.se står Svenskt Näringsliv bakom ett flertal andra webbplatser. Några av dessa hittar du nedan.

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Här hittar du nyheter, reflektioner och fakta om allt från lönebildning, kollektivavtal till arbetsmarknadslagstiftning och internationell konkurrenskraft.

arbetsmarknadsnytt.se »

Ekonomifakta.se

Ekonomifakta

Ekonomifakta vänder sig till alla som snabbt behöver fakta om skatterna, arbetsmarknaden, jobben, företagandet och tillväxten.

ekonomifakta.se »

www.fplus.se

Nyhetstjänsten ƒPlus

Sveriges nya företagsamma nyhetstjänst. Nu kan du få ett dagligt nyhetsbrev med de senaste nyheterna från Sverige och världen, redan till frukost.

www.fplus.se »

Foretagsklimat.se

Företagsklimat

Foretagsklimat.se innehåller näringslivsrelaterad statistik på kommunnivå och enkätsvar från tiotusentals företagare och politiker som bedömer olika aspekter av det lokala företagsklimatet i Sverige.

foretagsklimat.se »

valfardsskaparna.se

Välfärdsskaparna

Här visas vad företagens och deras anställdas skatter motsvarar i form av till exempel lärare eller förskoleplatser.

valfardsskaparna.se »

finfa - en del av Svenskt Näringsliv

finfa

Finfa – en del av Svenskt Näringsliv erbjuder företag som tecknat eller avser teckna avtalsförsäkringar service.

finfa.se »

Tidningen Entreprenör

Entreprenör

Entreprenör är en sajt om entreprenörer och företagare, för entreprenörer och företagare.

entreprenor.se »

Jobbamedlonen.se

Jobba med lönen

Verktyg som hjälper er att strukturera och planera lönearbetet, så att det gynnar företagets mål och medarbetare.

jobbamedlonen.se »

Miljönytta.se

Miljönytta

Miljönytta.se presenterar existerande, nya och framtida produkter och tjänster som minskar belastningen på miljön.

miljonytta.se »