Publicerat: 4 juni 2015

Svalt medieintresse när fler kvinnor tar plats i styrelserna

På bara ett år har andelen kvinnor i börsbolagens styrelser ökat med mer än tre procentenheter. Idag är nära 28 procent av ledamöterna kvinnor enligt Andra Ap-fondens kvinnoindex 2015.
Indexet som släpptes tidigare i veckan visar även att företagsledningarna fortsätter att utvecklas och i år uppgår andelen kvinnor i ledningarna till 19,5 procent.

Detta är en utveckling vi känner igen från vår statistik, där vi ser att trenden med allt fler kvinnor som chefer håller i sig i våra medlemsföretag. Andelen kvinnor som är chefer är snart ikapp andelen kvinnor som är anställda. I vissa branscher är andelen kvinnor som är chefer redan högre. Trots dessa ljusa data kommer allt oftare utspel från regerande politiker om kvotering. Vad är det som gör att man inte vill se den positiva utveckling som pågår?

Kvotering som metod har länge diskuterats i politiken. Men på senare år har även forskningen kunnat ta mer plats. Från Norge där lagen nu verkat i ett decennium är ett tydligt medskick att de spridningseffekter man räknat med, dvs att kvoterade styrelsernas sammansättning skulle påverka andra styrelser liksom operativa ledningsposter, har uteblivit. Den framgång man istället lyfter är att kvoteringslagen satt Norge på kartan och initierat en internationell diskussion om jämställdhet och ledarskap.

För Svenskt Näringsliv handlar kvoteringsmotståndet ytterst sett om den äganderättsliga principen, det är företagens ägare som ansvarar för sina styrelser. Samtidigt går det inte att bortse från att kvotering dessutom är en metod som skjuter förbi det större målet om jämnare könsbalans i ledarpositioner.
Detta visar färsk forskning från Norge samtidigt som andelen kvinnor i svenska börsföretag ökar i stadig takt. Dags för politikerna att öppna ögonen för det som sker?