Publicerat: 11 oktober 2016

Vem utvärderar effekten av statens arbetsmiljöinsatser?

I förra veckan publicerade Riksrevisionsverket sin rapport ”En god arbetsmiljö för alla – Statliga insatser inom arbetsmiljöområdet”. Uppdraget till Riksrevisionen var att granska om de statliga arbetsmiljöinsatserna på ett effektivt sätt bidrar till att en god arbetsmiljö uppnås. En intressant läsning!

Med tanke på alla åtgärder, som görs från regeringens sida på arbetsmiljöområdet och som påverkar våra företag är det märkligt att man än idag inte finns någon instans/myndighet, som har till uppgift at utvärdera effekterna av arbetsmiljöpolitiken. I rapporten har egentligen inga större överraskningar inom området identifierats, men många av de brister som identifierats har vi från Svenskt Näringsliv ofta vid ett flertal tillfällen påtalat både i våra kontakter med regeringen och med Arbetsmiljöverket. Vi välkomnar därför denna granskningsrapport från Riksrevisionen.

Resultaten från granskningen pekar bl.a. på risken för att Arbetsmiljöverkets utvecklingsarbete får stå tillbaka till följd av de många och breda uppdrag som regeringen gav till Arbetsmiljöverket inom ramen för Arbetsmiljöstrategin i början av året. Riksrevisionen påpekar att det nu ställs stora krav på att Arbetsmiljöverket nu utvecklar sitt arbete för att överhuvudtaget kunna genomföra alla de uppdrag de fått. Dessutom tar det mycket tid och resurser att samtidigt introducera och färdigutbilda ett stort antal nya inspektörer. Svenskt  Näringsliv har i olika sammanhang framfört oro kring utformningen av de uppdrag som gavs till Arbetsmiljöverket inom ramen för arbetsmiljöstrategin 2016 – 2020.

Ett ytterligare intressant resultat av granskningen är de svårigheter som i dag finns när det gäller att få en god bild av arbetsmiljöns utveckling. Det krävs enligt rapporten en stor försiktighet i tolkningen av statistiken på området. Arbetsmiljöverket rekommenderas att utveckla sin statistik så att den på ett bättre sätt lever upp till de kvalitetskrav som ställs på den officiella statistiken vad gäller till exempel överensstämmelse mellan skattningarna och de okända värdena samt jämförbarhet mellan grupper och tidsperioder. Anmälningsbenägenheten för en arbetsskada kan till exempel variera för olika sektorer, branscher, yrkesgrupper och företag.

De enkätundersökningar, som genomförs av SCB i samarbete med Arbetsmiljöverket, där arbetstagarna själv uppskattar sin arbetsmiljö och hälsa har också en relativt låg svarsfrekvens. Trots bristerna i statistiken har Arbetsmiljöverket och de fackliga organisationerna mot bakgrund av verkets statistik vid ett flertal tillfällen under den senaste tiden framhållit stor oro kring arbetsmiljöns utveckling och framfört kritik mot arbetsgivarnas sätt att bedriva sitt lokala arbetsmiljöarbete.

Det finns också fler myndigheter och organisationer, som tar fram statistik under olika förutsättningar, t ex Försäkringskassan och AFA försäkring. Det saknas idag en övergripande analys och helhetsbild av arbetsmiljöstatistiken. Det är bra att detta påtalas i granskningsrapporten.

I granskningsrapporten poängteras också Arbetsmiljöverkets viktiga uppdrag att utveckla information till arbetsgivare och arbetstagare. Med tanke på det senaste årets informationskampanj och -insatser i samband med bl a föreskriften om Organisatorisk och Social Arbetsmiljö kan vi liksom Riksrevisionen understryka detta. Där finns det en stor förbättringspotential för Arbetsmiljöverket.

Från Svenskt Näringsliv sida ser vi nu fram emot de åtgärder som vidtas från Regeringens och Arbetsmiljöverkets sida med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport.”

 

Amelie Berg och Bodil Mellblom