Publicerat: 18 februari 2016

Viktiga bidrag från ESO-rapport om sjukfrånvaron

I tisdags presenterades rapporten Sjukfrånvarons anatomi  från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) skriven av forskarna Per Johansson och Pathric Hägglund.

Rapporten är omfattande och ger flera viktiga bidrag. Bland annat konstateras att de kraftiga svängningarna i den svenska sjukfrånvaron över tid inte kan förklaras av förändringar av folkhälsan. Detta är ett perspektiv som ofta tappas bort i den allmänna debatten där ökad sjukfrånvaro ofta likställs med att vi mår allt sämre.

Rapportförfattarnas slutsats om relationen mellan sjukfrånvaro och hälsa bygger på analyser av perioden 1994-2009 där en rad hälsomått relateras till om en person har fått sjukpenning någon gång under respektive år.

Kopplingen mellan hälsomåtten och sjukfrånvaron blir svagare i perioder av hög sjukfrånvaro och starkare i perioder av lägre sjukfrånvaro. Annorlunda uttryckt är skillnaden i hälsa mellan sjukskrivna och icke-sjukskrivna personer mindre i perioder när sjukfrånvaron i Sverige är hög, och tvärtom. Detta framgår även av figuren nedan som visar den närmast spegelvända relationen mellan sjukfrånvaronivå å ena sidan och sambandet mellan sjukfrånvaro och olika hälsomått å andra sidan. En slutsats från detta blir därför att upp- och nedgångarna i den svenska sjukfrånvaron förklaras av annat är förändringar i folkhälsan.

Sjukfrånvaronivå 1994-2009 samt det årliga sambandet mellan sjukfrånvaro och mortalitet, vårdbesök och läkemedelsförskrivning.

eso

Not: Relativ risk (höger axel) fångar sannolikheten att i) avlida inom tre år, ii) besöka öppen- eller slutenvården och iii) antal förskrivningar av läkemedel för personer som erhållit sjukpenning någon gång under respektive år jämfört med personer som inte erhållit sjukpenning. Ett värde över ett på den högra axeln signalerar ett positivt samband. Källa: Figur 3.1, sid. 39 i rapporten.

Hur vi kan vi då förstå att upp- och nedgångar i sjukfrånvaron inte tycks bero på förändringar i hälsan? En viktig pusselbit finns i ett av rapportens andra konstateranden, som också är något som ofta tappas bort i debatten, nämligen att incitament spelar roll. Författarna drar slutsatsen att ”huvudorsaken till dagens uppgång och tidigare upp- och nedgångar av sjukfrånvaron är brister i utformningen av huvudaktörernas drivkrafter att agera i enlighet med försäkringens syfte”.

Som exempel kan nämnas att det har stor betydelse om Försäkringskassans handläggare gör bedömningar om fortsatt rätt till sjukpenning i enlighet med sjukförsäkringens tidsgränser. Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) visar att sjukskrivningar avlutas i högre utsträckning vid dag 90 när Försäkringskassan i stor utsträckning genomför s.k. 90-dagarsprövningar (som regelverket föreskriver). Samtidigt konstateras i ESO-rapporten att ”de senaste årens längre sjukskrivningstider och ökade sjukfrånvaro tidsmässigt sammanfaller med att Försäkringskassans kontrollfunktion märkbart försämrats”.

ESO-rapporten redogör även för forskning som visar att normer och sjukfrånvaro i vår närhet kan ha betydelse för det egna sjukfrånvarobeteendet. Till exempel visar en studie av bland andra Assar Lindbeck och Mårten Palme att personer som flyttar till områden i Sverige med högre (eller lägre) sjukfrånvarograd anpassar sin sjukfrånvaro till den lokala nivån.

Att regelverk och drivkrafter har stor betydelse för hur ett sjukförsäkringssystem används är väl känt inom den nationalekonomiska forskningen. Det är mot bakgrund av denna kunskap som ESO-rapportens författare och flera av regeringens expertmyndigheter är kritiska till slopandet av sjukförsäkringens bortre tidsgräns. Förhoppningsvis kan vi nu se fram emot en mer kunskapsbaserad diskussion om hur den svenska sjukförsäkringen kan förbättras.

Innehåll A–Ö

Fler sajter från oss

Utöver svensktnaringsliv.se står Svenskt Näringsliv bakom ett flertal andra webbplatser. Några av dessa hittar du nedan.

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Här hittar du nyheter, reflektioner och fakta om allt från lönebildning, kollektivavtal till arbetsmarknadslagstiftning och internationell konkurrenskraft.

arbetsmarknadsnytt.se »

Ekonomifakta.se

Ekonomifakta

Ekonomifakta vänder sig till alla som snabbt behöver fakta om skatterna, arbetsmarknaden, jobben, företagandet och tillväxten.

ekonomifakta.se »

www.fplus.se

Nyhetstjänsten ƒPlus

Sveriges nya företagsamma nyhetstjänst. Nu kan du få ett dagligt nyhetsbrev med de senaste nyheterna från Sverige och världen, redan till frukost.

www.fplus.se »

Foretagsklimat.se

Företagsklimat

Foretagsklimat.se innehåller näringslivsrelaterad statistik på kommunnivå och enkätsvar från tiotusentals företagare och politiker som bedömer olika aspekter av det lokala företagsklimatet i Sverige.

foretagsklimat.se »

valfardsskaparna.se

Välfärdsskaparna

Här visas vad företagens och deras anställdas skatter motsvarar i form av till exempel lärare eller förskoleplatser.

valfardsskaparna.se »

finfa - en del av Svenskt Näringsliv

finfa

Finfa – en del av Svenskt Näringsliv erbjuder företag som tecknat eller avser teckna avtalsförsäkringar service.

finfa.se »

Tidningen Entreprenör

Entreprenör

Entreprenör är en sajt om entreprenörer och företagare, för entreprenörer och företagare.

entreprenor.se »

Jobbamedlonen.se

Jobba med lönen

Verktyg som hjälper er att strukturera och planera lönearbetet, så att det gynnar företagets mål och medarbetare.

jobbamedlonen.se »

Miljönytta.se

Miljönytta

Miljönytta.se presenterar existerande, nya och framtida produkter och tjänster som minskar belastningen på miljön.

miljonytta.se »