Publicerat: 2 november 2015

Vilka jobb behövs på den svenska arbetsmarknaden?

I ett blogginlägg av Agneta Berge lyfter hon att det är de ”mellansvåra” jobben som fattas på svensk arbetsmarknad och drar därför slutsatsen att det självklara svaret inte är att det behövs fler jobb för personer som saknar gymnasieutbildning.

Det enkla svaret på frågan i rubriken är att vi behöver alla typer av jobb på svensk arbetsmarknad. Ser vi till utvecklingen de senaste tio åren (utifrån SCB:s arbetskraftsundersökningar) är det tydligt att det har varit en snabb tillväxt i de allra mest högkvalificerade jobben. 610 000 fler sysselsatta har en eftergymnasial utbildning idag, jämfört med för tio år sedan.

Under samma period har sysselsättningen minskat för personer med endast gymnasieutbildning och allra mest för gruppen som saknar gymnasieutbildning. Idag har inte ens varannan lågutbildad kvinna (25–54 år) ett jobb.

År 2014 hade 2,2 miljoner sysselsatta en eftergymnasial utbildning och 2,4 miljoner personer arbetade i jobb som kräver högre kvalifikationer. Sverige har aldrig haft en så högkvalificerad arbetsmarknad som nu.

Ser vi till jobbens kvalifikationskrav, eller lönenivåer, kan vi se tendenser till en jobbpolarisering i Sverige. Detta innebär att ”jobben i mitten försvinner”. Under en längre tidsperiod visar Adermon och Gustavsson (2015) dock att det i huvudsak är de högkvalificerade jobben som har växt till:

”Analysen visar att datoriseringen har haft markanta effekter på utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden efter 1990. Sedan dess har antalet sysselsatta i höglönejobb ökat med 150 000, samtidigt som lika många medelinkomstjobb försvunnit. Antalet låginkomstjobb har varit i stort sett oförändrat.”

Samtidigt har andelen av befolkningen som har en högre utbildning ökat snabbt. Om vi relaterar befolkningens utbildningsnivå till jobbens kvalifikationskrav enligt SCB:s yrkesregister får vi det så kallade jobbunderskottet. Jobbunderskottet relaterar hur många personer som finns inom respektive utbildningskategori med antalet jobb som kräver just denna utbildningsnivå.

Jobbunderskott (2)

Idag presenterar vi också en fördjupningsruta om det regionala jobbunderskottet som visar att det finns en tydlig samvariation mellan jobbunderskottet för personer med förgymnasial utbildning och den regionala arbetslöshetsnivån. Intressant nog finns ingen sådan samvariation mellan det generella jobbunderskottet och regional arbetslöshetsnivå. Tvärtom har regioner med hög arbetslöshet också många lediga jobb.

Det är tydligt att det relativ utbildningsnivå är störst brist på jobb som inte kräver särskilda kvalifikationer. Samtidigt är det många med gymnasieutbildning som har dessa jobb.

En förklaring är att många unga som har läst samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet inte läser vidare och då saknar särskilda kvalifikationer för mer kvalificerade jobb även om de har gymnasieutbildning. Här kan Yrkesvux och Yrkeshögskolan vara en viktig väg för dessa unga att klättra vidare.

Det talas ofta om ”bumping down” – att personer som förlorar sina jobb tar ett jobb med lägre kvalifikationskrav och på så vis tränger ut personer med lägre utbildning från arbetsmarknaden. En förklaring till fenomenet är dock att det finns strukturella hinder för enklare jobb att växa fram.

Sverige har EU:s lägsta lönespridning, höga lägstalöner, höga arbetsgivaravgifter, höga marginalskatter och höga momssatser vilket innebär att vi har en underutvecklad privat tjänstesektor. Trots att arbetskraften växer så ökar inte den här typen av jobb i samma takt.

Det finns också goda skäl att kritisera begreppet överutbildning som det används i en del av forskningslitteraturen (se till exempel IFAU-rapport 2010:13 av bland andra professorerna Anders Björklund och Peter Fredriksson). De menar bland annat att om överutbildning vore ett stort problem så skulle detta reflekteras i lägre löner för högutbildade. Så är dock inte fallet, utan samtidigt som traditionella mått på överutbildning har ökat i Sverige, så har också avkastningen på högre utbildning ökat.

Som jobbunderskottet visar finns det behov av fler jobb inom alla kvalifikationsnivåer. Det är dock tydligt att konkurrensen är som allra störst för de som saknar kvalifikationer. Utan fler jobb för denna grupp riskerar många att ställas utanför arbetsmarknaden.

Se rapporten ”Hög sysselsättning och låg arbetslöshet: Ett nationalekonomiskt perspektiv på arbetsmarknaden” för fler referenser.

Innehåll A–Ö

Fler sajter från oss

Utöver svensktnaringsliv.se står Svenskt Näringsliv bakom ett flertal andra webbplatser. Några av dessa hittar du nedan.

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Här hittar du nyheter, reflektioner och fakta om allt från lönebildning, kollektivavtal till arbetsmarknadslagstiftning och internationell konkurrenskraft.

arbetsmarknadsnytt.se »

Ekonomifakta.se

Ekonomifakta

Ekonomifakta vänder sig till alla som snabbt behöver fakta om skatterna, arbetsmarknaden, jobben, företagandet och tillväxten.

ekonomifakta.se »

www.fplus.se

Nyhetstjänsten ƒPlus

Sveriges nya företagsamma nyhetstjänst. Nu kan du få ett dagligt nyhetsbrev med de senaste nyheterna från Sverige och världen, redan till frukost.

www.fplus.se »

Foretagsklimat.se

Företagsklimat

Foretagsklimat.se innehåller näringslivsrelaterad statistik på kommunnivå och enkätsvar från tiotusentals företagare och politiker som bedömer olika aspekter av det lokala företagsklimatet i Sverige.

foretagsklimat.se »

valfardsskaparna.se

Välfärdsskaparna

Här visas vad företagens och deras anställdas skatter motsvarar i form av till exempel lärare eller förskoleplatser.

valfardsskaparna.se »

finfa - en del av Svenskt Näringsliv

finfa

Finfa – en del av Svenskt Näringsliv erbjuder företag som tecknat eller avser teckna avtalsförsäkringar service.

finfa.se »

Tidningen Entreprenör

Entreprenör

Entreprenör är en sajt om entreprenörer och företagare, för entreprenörer och företagare.

entreprenor.se »

Jobbamedlonen.se

Jobba med lönen

Verktyg som hjälper er att strukturera och planera lönearbetet, så att det gynnar företagets mål och medarbetare.

jobbamedlonen.se »

Miljönytta.se

Miljönytta

Miljönytta.se presenterar existerande, nya och framtida produkter och tjänster som minskar belastningen på miljön.

miljonytta.se »