Publicerat: 3 december 2019

Åtgärda inlåsningseffekten av importmoms

Ett företag som bedriver momspliktig verksamhet har som huvudregel avdrags- eller återbetalningsrätt för moms på sina inköp och importer.

Den svenska tillämpningen av avdragsrätt för importmoms vid bristande efterlevnad av tullagstiftningen innebär dock att moms inte blir avdragsgill eller återbetalningsbar. Det uppkommer en inlåsningseffekt av importmomsen. Detta trots att grunden för momssystemet är att momsen inte ska vara en kostnad för företagen utan ska bäras av slutkonsumenten.

Ett fall där inlåsnings­effekten av importmoms uppkommer är när en lastbil av misstag passerar svensk gräns vid import från Norge utan att nödvändiga tullformaliteter är avklarade. Inlåsningen kan inte heller undanröjas genom att t.ex. backa lastbilen för att försöka läka misstaget. Vidare uppkommer inlåsningseffekten vid exempelvis en lagerdifferens på tullager eller brister i tullhantering vid andra tullförfaranden så som transitering av varor under tullövervakning. Gemensamt för dessa misstag är att det ofta handlar om förbiseenden och misstagen är dessutom något som företagen själva upplyser om.

Vid bristande efterlevnad av tullagstiftningen kan Tullverket med stöd av tullagstiftningen bestämma vem som ska vara betalningsskyldig (gäldenär) för en import och därmed frångå en eventuell importdeklaration. Vanligtvis blir den som orsakat den bristande efterlevnaden, exempelvis ett transportföretag, gäldenär och därmed skattskyldig för importmomsen. Oavsett om det är företagen eller Tullverket som upptäcker den bristande efterlevnaden.

När varken den felande parten eller varuägaren beviljas avdrag eller återbetalning av importmomsen leder det till betydande ekonomiska konsekvenser för de inblandade företagen. Konsekvensen blir att ett misstag i tullhanteringen i Sverige kan äventyra ett företags existens. I flera fall har exempelvis transportbolag blivit debiterade miljonbelopp i importmoms, vilket får stor påverkan i en bransch med hård konkurrens och små marginaler.

I andra EU-länder kan liknande brister läkas och inlåsning av momsen uppkommer inte där. I exempelvis Danmark kan importmomsen vidarefaktureras till varuägaren som har avdragsrätt på motsvarande sätt som andra importer till verksamheten.

Dagens konsekvenser är oproportionerliga och strider mot momsens syfte och ändamål. Problemet med tillämpningen av nuvarande svenska regler ökar i takt med den ökande handeln. Det är därför angeläget att den inlåsningseffekt av importmoms som finns i nuvarande tillämpning åtgärdas så att konkurrenskraftiga villkor på detta område kan säkerställas för företagande och jobb i Sverige. Mot bakgrund av detta har Svenskt Näringsliv skickat en hemställan till regeringen om tillägg i mervärdesskattelagen som ska åtgärda problemet med inlåsningseffekten av importmoms.