Publicerat: 5 juni 2018

Även Skatteverket ser problem med den nya förmånsbeskattningen av hälso- och sjukvård

Vi har tidigare här (inlägg 1, inlägg 2, inlägg 3 och inlägg 4) publicerat blogginlägg om bristerna i förslaget om införande av en vårdskatt för anställda. Nu har riksdagen antagit förslaget och lagändringarna träder i kraft redan den 1 juli i år.

Vi på Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat politiker och politiska tjänstemän för de rättsliga problem som följer med vårdskatten.

Nu kommer även från Skatteverket ett konstaterande om att det finns flera svåra rättsliga gränsdragningsfrågor som det behövs titta närmare på – hur dra gränserna mellan skattefria insatser, såsom företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering, och sådan hälso- och sjukvård som ska förmånsbeskattas hos den anställde.

Skatteverket arbetar just nu med ett ställningstagande där frågor ska besvaras ”så långt det är möjligt”. Svårigheterna gör att Skatteverket bedömer det som svårt att få all information på plats i tid och att det kan behövas förtydliganden från lagstiftaren (d.v.s. ny/kompletterande lagstiftning). Läs mer här: https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/sjukfranvaro/kritiserad-vardskatt-omgardad-av-oklarheter_711893.html?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_content=2018-06-01&utm_campaign=nb_socialforsakring

Ovanstående gränsdragningssvårighet är endast ett av de rättsliga problem som under lagstiftningsprocessen lyfts fram av Svenskt Näringsliv m.fl. Ett annat stort sådant är hur arbetsgivarna ska kunna göra rätt när det handlar om insatser som omfattas av s.k. patientsekretess. Hur ska arbetsgivaren i en sådan situation (exempelvis insatser inom upphandlad företagshälsovård) ens kunna säkerställa att det blir korrekt i kontrolluppgifter etc. Vi får se vad Skatteverket kommer fram till när det gäller betydelsen av denna sekretess.

Det är, milt uttryckt, olyckligt att så illa beredda förslag kan bli lag. När det som här handlar om att ett mycket stort antal skattskyldiga (flera hundra tusen anställda och tiotusentals arbetsgivare) riskerar drabbas av rättsosäker lagstiftning – där svar saknas på många frågor – ligger ordet haveri nära till hands.