Publicerat: 22 mars 2017

Bedövande signal om sämre företagarvillkor

Beskedet idag att regeringen vill gå vidare med förslag om att öka beskattningen av entreprenörer och småföretagare är illavarslande. Visserligen backar regeringen något efter omfattande kritik från företagar-Sverige, men skatteskärpningarna som nu föreslås slår ändå mot alla dem som står i begrepp att anställa, investera och starta nya verksamheter. Det skickar en bedövande tydlig signal om att regeringen vill försämra villkoren för företagande, entreprenörskap och risktagande.

 

Alla detaljer är inte klara men enligt Svenskt Näringslivs beräkningar kan det vara fråga om ökad skattebelastning med nästan 3 miljarder kronor genom skärpningar av de s.k. 3:12-reglerna. Det är förvisso mindre än den skärpning om nästan 5 miljarder kronor som tidigare förekommit som utredningsförslag, men ändå ett hårt slag mot företagandet.

 

Vi vet att fyra av fem jobb skapas i de mindre företagen. Samtidigt vet vi att Sverige står inför stora utmaningar, med förhållandevis hög arbetslöshet trots stark konjunktur och med ett par hundratusen nyanlända att integrera i det svenska samhället och på den svenska arbetsmarknaden. Ökade skattekostnader på närmare 3 miljarder kronor blir i det läget ytterligare sten på bördan som gör det svårare att få fram de jobb som så väl behövs.

 

Förslaget om skärpt skattesats innebär en 25 procentig ökning då skattesatsen ökar från 20 till 25 procent. Det är en rejäl försämring av konkurrenskraften för ägarbeskattningen. Sveriges skatter på ägande är redan idag hög i internationell jämförelse och med denna skärpning försämras situationen ytterligare.

 

Det är välkommet att enskilda förbättringar i regelverken kan genomföras, vilket länge efterfrågats från företagarhåll. Det handlar om att underlätta för generationsskiften och att åtgärda den snedvridande spärregel som drabbat mindre delägare (med under 4 procent ägarandel).

 

I några delar förefaller regeringen ha lyssnat till den omfattande kritik som förts fram från landets företagare. Man tycks avstå från några av de mer drakoniska försämringar som diskuterats avseende bl.a. förenklingsregel och lönekrav. Det är ändå en klen tröst när beskattningen för landets småföretagare sammantaget skärps så kraftigt som med uppemot 3 miljarder kr.

 

Det faktum att regeringen på flera punkter ändrat utredningsförslaget visar att kritiken hittills haft betydelse. I det remissförfarande som nu kommer att ta vid är det viktigt att fördjupa analysen och fortsätta lyfta fram vilka negativa effekter ökad skattebelastning orsakar. För att få fler jobb behöver villkoren för Sveriges företagare inte försämras utan förbättras.