Publicerat: 3 september 2019

Experimenten med bankskatt fortsätter

Försvarssatsningen ska delvis finansieras av en bankskatt. Fem miljarder ska in från år 2022. Det är inte första gången det kommer utfästelser om finansskatt från regeringen. Frågan har valsat runt länge. Någon vettig beskattningsmetod har man dock inte lyckats hitta. Olika modeller för beskattning av den finansiella sektorn diskuterades av företagsskattekommittén som i sitt slutbetänkande från 2014 till slut fastnade för en schablonintäkt på finansiell verksamhet. Förslaget hörde ihop med en större reform av bolagsskattesystemet som sedermera hamnade i papperskorgen. Våren 2015 tillsattes en ny utredning som föreslog att en finansiell verksamhetsskatt motsvarande 15% av lönesumman skulle tas ut av alla som tillhandahåller finansiella tjänster undantagna från moms. Konstruktionen, som ledde till omfattande övervältringseffekter och orimliga gränsdragningsproblem då även icke-finansiella företag omfattades, fick underkänt av de flesta remissinstanser. Den finansiella verksamhetsskatten ersattes med ett förslag på kraftigt höjda resolutionsavgifter som även det blev starkt kritiserat, inte minst av statens egna expertmyndigheter på finansmarknadsområdet. Det hela slutade i en tumme i form av en begränsad avgiftshöjning för 2018.

Ser man längre tillbaka har Sverige redan gjort ett mindre lyckat experiment med specialskatt på finansiell verksamhet. Under den värsta yuppieeran på 80-talet infördes valpskatt på aktiehandel. Den skrotades redan efter ett par år när man insåg hur lätt det var att flytta handlarborden utanför Sveriges gränser. Efter den bittra erfarenheten har Sverige varit en bromskloss i förhandlingarna om den skatt på finansiella transaktioner (FTT) som lanserades av EU Kommissionen 2011 och fortfarande är under beredning. FTT är en variant av den s.k. Tobinskatten som diskuterades på 90-talet som metod för att hindra kortsiktiga internationella valutaspekulationer. Sådana transaktionsskatter måste införas globalt för inte bli snedvridande eftersom finansiell verksamhet i stor utsträckning är geografiskt oberoende. Trots detta har Frankrike ensidigt infört en skatt på aktietransaktioner. Tyskland är på väg att följa efter. Mindre ekonomier har knappast samma möjlighet.

Kort sagt, skatt på finansiell verksamhet som inte medför en massa oönskade effekter är inte en lätt sak. Den svenska bankskatt som nu aviserats liknar dock enligt Magdalena Andersson inget som diskuterats tidigare. Det utlovas att den ska vara oberoende av var huvudkontoret ligger och förenlig med EU-rätten. Det senare får man väl ta för självklart men möjligen är det statsstödsreglerna, vilka kan vara svåra att förena med en skatt avsedd att drabba en specifik bransch, som finansministern anspelar på. Finansdepartementet sägs ha kommit långt i beredningen men mer än så får vi inte veta.

Hoppas kan man ju emellertid. Exempelvis kan man hålla tummarna för att icke-finansiella företag inte drabbas. Internbanker som samordnar finansieringen inom en koncern ska inte påverkas. En skatt som inte är snedvridande för konkurrensen är också önskvärt. Det vore fint om vi kunde behålla några banker i Sverige. Sen bör väl skatten vara enkel att avgränsa och lätt att administrera. Att regeringens lösning inte tar sikte på bankernas risksituation får man också hoppas. För sådant finns det bättre lämpade regelverk som inte riskerar att påverka tillgången på finansiering. Sund riskbedömning baseras rimligen på bedömd kreditrisk och inte skatteeffekter. Slutligen bör den inte övervältras på bankernas kunder genom höjda räntor och avgifter. Inte minst den sista punkten på önskelistan lär blir svår att uppfylla. En bankskatt blir med största sannolikhet en skatt på bankkunderna. Då finns det betydligt effektivare metoder för att hitta resurser till försvaret. I synnerhet om man letar på utgiftssidan av budgeten.