Publicerat: 7 februari 2019

Glöm skadliga skatter i ny skattereform

I januariöverenskommelsen finns en punkt om att genomföra ”en omfattande skattereform” vilket har fått några debattörer att lyfta frågan om återinförande av arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt. Många som deltar i diskussionen, även företagare, har tyvärr hunnit glömma hur besvärliga arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna var och vilket stort hinder de utgjorde för långsiktigt privat svenskt ägande av företag. Det finns därför anledning att än en gång påminna om varför Sverige avskaffade dessa skatter.

När det gäller arvs- och gåvoskatten gjordes detta av en enig riksdag, från Vänsterpartiet till Moderaterna. Skatteintäkterna från dessa skatter var närmast försumbara. När arvs- och gåvoskatten avskaffades låg tillskottet till staten på cirka 1,5 promille av BNP eller drygt 2,5 miljarder kronor per år. Motsvarande siffra för förmögenhetsskatten var 1,6 promille av BNP sista året innan den skatten försvann.

Dessa skatter ställde dock till med mycket stora problem som sannolikt minskade jobbskapande, tillväxt och totala skatteintäkter. Jag har sedan 2005 skrivit en hel del om varför dessa skatter avskaffades, hur det gick till och de positiva effekterna av att dessa skatter avskaffats. När det gäller arvs- och gåvoskatten var det avgörande skälet till att de avskaffades att underlätta för familjeföretagens generationsskiften. I mina många möten med företagare vittnar åtskilliga om hur mycket problem som arvsskatten ställde till med.

Företagare har ofta sina tillgångar låsta i firman. Därmed innebar beskattningen av ägande, både förmögenhetsskatten och vid generationsskifte arvs- och gåvoskatterna, att man inte sällan tvingades sälja av tillgångar i företaget eller ta ut extra utdelning, vilket i sin tur medförde ännu högre skattebelastning.

Ett generationsskifte i ett familjeföretag är en enormt komplicerad process med många riskfyllda moment. Att man dessutom behövde hantera en komplicerad beskattning samtidigt gjorde att många företagare tvingades sälja eller lägga ned sitt företag. Flera framgångsrika entreprenörer valde också att lämna Sverige helt på grund av arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten. De mest uppmärksammade exemplen brukar vara Ingvar Kamprad och familjen Rausing men åtskilligt fler pressades också av skattehoten. Detta tog svenska politiker på yttersta allvar när de till slut valde att avskaffa arvs- och gåvoskatten år 2004.

Förmögenhetsskatten minskade tillgången till investeringskapital när kapital och entreprenörer lämnade landet. Skattebasen för förmögenhetsskatten var också både komplicerad och rörlig. Tillgångar som var undantagna eller gavs ett lägre värde blev attraktiva som placering av rena skatteskäl, vilket gjorde att kapital fick mindre produktiv användning. Exempelvis var aktier på vissa listor, skogsegendomar, konst och antikviteter skattebefriade. Kapital i onoterade företag kunde under vissa villkor befrias från skatt men det var upp till Skatteverket att avgöra (Lex Uggla) vilket skapade problem för både myndigheten och de skattskyldiga. Skatteverket pekade på flera problem med förmögenhetsskatten och tillstyrkte att den avskaffades, vilket slutligen skedde 2007.

De som idag kastar fram förslag om återinförande av dessa skadliga skatter brukar säga att man ska hitta former så att de bara drabbar de rikaste och som inte skadar företagandet. Vad de då väljer att inte berätta är att det gjordes många försöka att hitta sådana modeller, bl a i en statlig utredning (Egendomsskatter – Reform av arvs- och gåvoskatter SOU 2004:66). Försöken att hitta sådana utformningar förkastades dock av ansvariga politiker. När det gäller att införa skatter för särskilt rika kan man fråga sig på vem som skulle vinna på Sverige åter skrämde iväg framgångsrika entreprenörer.

Det hävdas också att Sverige skulle vara unikt som inte har kvar arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt. Detta stämmer inte.  Sverige blev ett av de sista länderna i EU som avskaffade förmögenhetsskatten och i dag är Spanien ensamt kvar bland EU:s 28 länder att ha förmögenhetsskatt. När det gäller arvsskatten var Sverige tidigare ute men flera länder har följt vårt exempel, bland annat Österrike och Norge.

I boken Näringslivet och skattefrågorna: konkurrenskraft, rättssäkerhet, välstånd (Förlaget Näringslivshistoria 2018) skriver Amanda Wollstad och jag mer om detta. Kapitlet kan laddas ned som pdf här  och för den som vill lyssna finns ett avsnitt i podden ”20 skattefrågor” som handlar om detta (avsnitt fem). För en mer ingående beskrivning av frågan rekommenderas boken Tio år utan arvsskatt : sörjd av ingen, saknad av få (Ekerlids 2015).