Publicerat: 5 april 2018

Gör Sverige till attraktivt entréland för företagande

Sverige behöver sänka skatten på ägande, marginalskatter och skapa ett konkurrenskraftigt system för bolagsskatt. Samtidigt måste rättssäkerheten och förutsägbarheten öka. Det skriver Staffan Bohman, ordförande i Näringslivets Skattedelegation, och Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning. Hela artikeln följer nedan.

Finansministerns besked i Dagens Industri den 25 mars att stoppa exitskatten var lika välkommet som ofrånkomligt. Efter den massiva kritiken från företagare, akademi och organisationer fanns ingen annan utväg än att överge det. Detta kan dock inte helt reparera skadan av det faktum att det undermåliga förslaget överhuvudtaget luftats.

Omsvängningen är slående från finansministerns positiva omdöme redan någon timme efter förslaget till exitskatt publicerades till det slutliga avfärdandet knappt fyra månader senare. Att regeringen prioriterar arbete mot skattefusk har dock varit ett konsekvent budskap. Fusk ska förstås bekämpas. Men härutöver behövs en större tonvikt och fokusering på vad som verkligen säkrar välfärden och välståndet – nämligen konkurrenskraftiga villkor för företagande, investeringar och jobb.

I grunden handlar exitskattefrågan om människors rörlighet i en globaliserad värld. Genom att utforma de fundamentala skattevillkoren så att det blir attraktivt att göra entré i Sverige och att stanna här kan vi stå oss väl i konkurrensen med andra länder. Då krävs åtgärder av helt annat slag än försök till inlåsning. I stället är den hållbara vägen för att värna skattebasen att åtgärda skadliga skatter.

Dagens långtgående tioårsregel kan utgöra ett, om än tämligen avgränsat, exempel på sådan skadlighet. En konstruktiv dialog kring denna regel kan och bör föras inom ramen för en oberoende offentlig utredning med bred representation av extern expertis där vi från näringslivet givetvis är beredda att bidra. Åtskilligt fler skattefrågor behöver dessutom åtgärdas. Startpunkten för ett sådant arbete får inte vara misstänksamhet utan istället att sätta välståndsskapande krafter främst.

Sverige behöver lägre ägarbeskattning, sänkta marginalskatter och ett konkurrenskraftigt system för bolagsskatt. Många andra delar av skattesystemet behöver också ändras, från rättssäkerhet till moms och punktskatter. Världens högsta marginalskatter och ägarskatter långt över omvärldssnittet är angeläget att snabbt ta itu med. Därtill kan en förskjutning från inkomster till konsumtion som skattebas bidra till ökad effektivitet.

Kloka skatteförändringar kan göra ekonomin smidigare och få skattebaserna att växa. Sedan millennieskiftet har skatternas andel av BNP sjunkit från nära 50 till under 44 procent samtidigt som skatteintäkterna vuxit, även justerat för inflation och befolkningsökning.

Våra svenska företag möter allt hårdare internationell konkurrens och strukturomvandlingen sker allt snabbare med ökad digitalisering och nya affärsmodeller. Produktion av såväl tjänster som varor finner nya former och ingen exportmarknad kan tas för given, inte ens på kort sikt. Behovet av konkurrenskraftiga regler ökar hela tiden givetvis även på skatteområdet.

Tyvärr har dock mandatperioden inneburit skatteskärpningar på bred front, ca 70 miljarder kr brutto. De har inte minst på lagts arbete genom höjda marginalskatter och för tjänstesektorerna genom höjd arbetsgivaravgift för unga och sämre RUT och ROT. Energiskatter har höjts och nya punktskatter på flyg och kemikalier har införts trots små eller obefintliga miljöeffekter.

Illa beredda förslag har också lagts fram som regeringen tvingats dra tillbaka helt eller förändra kraftigt. Det gäller bland annat förslaget om sjukskatt liksom planerna att ytterligare höja marginalskatterna och skärpa entreprenörsskatten. Förslaget till så kallad bankskatt, som visade sig vara extra skatt på arbete och som skulle drabba långt fler än bankerna, frångicks fullständigt och blev efter omständliga turer ersatt med höjd resolutionsavgift med tidsgräns.

När det gäller bolagsbeskattningen innehöll den lagrådsremiss regeringen sent omsider lade fram den 21 mars flera viktiga justeringar där tidigare förslagsvarianter mött kritik. Det är välkommet att grundstrukturen bättre följer EU-direktivet med ränteavdragsrätt och förenklingsregel mer i nivå med andra länder, även om mer kunde gjorts. Givetvis är det också bra att man nu avfärdar tidigare tankar på konfiskation av gamla förlustavdrag. Samtidigt kvarstår dock problem med dagens subjektiva och rättsosäkra regler. Kombinationen med det nyligen remissbehandlade förslaget om upp till tredubblade skattetillägg gör detta särskilt illavarslande.

Företagare runt om i landet sliter varje dag för att få verksamheten att gå runt och vill inget hellre än att göra rätt för sig. Därför är det angeläget att utgå från en positiv grundsyn på företagsamhet och näringsliv och att avstå svepande påståenden som mest tycks ägnade att misstänkliggöra och snarast har en doft av 70-talets företagarfientliga retorik. Från alla håll behövs uppskattning och aktning för företagare, i synnerhet framgångsrika, som bygger välståndet i vårt land. Vägen framåt är att erbjuda konkurrenskraftig beskattning som kan göra Sverige attraktivt som entréland för företagande.