Publicerat: 6 november 2019

Grusade förhoppningar om kommande företrädaransvarsutredning?

I dagarna presenterades kommittédirektiven avseende en översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret och anstånd som är till fördel för det allmänna.

Företrädaransvaret innebär i korthet att en företrädare för en juridisk person kan bli personligt ansvarig för betalning av den juridiska personens obetalda skatter och avgifter om han eller hon inte har sett till att skatten eller avgiften betalats senast på förfallodagen. Företrädaransvar ska enligt lagtexten kunna aktualiseras om företrädaren agerat uppsåtligt eller varit grovt oaktsam. I praktiken har dock, lagtexten till trots, tillämpningen av reglerna om företrädaransvar medfört ett i det närmaste strikt ansvar, innebärande att företrädaren för att undvika personligt betalningsansvar senast på skattens eller avgiftens förfallodag måste försätta bolaget i konkurs, ställa in samtliga betalningar eller ansöka om företagsrekonstruktion. Gör företrädaren inte detta blir han eller hon personligt betalningsansvarig för bolagets samtliga skatteskulder.

Enligt kommittédirektiven ska utredaren bl.a. överväga om det finns behov av att ändra reglerna om det skatterättsliga företrädaransvaret, särskilt bestämmelserna om de subjektiva rekvisiten, om befrielse från betalningsskyldighet samt om överenskommelse om betalningsskyldighet. Utredaren ska vidare överväga om det finns behov av att ändra bestämmelsen om anstånd som är till fördel för det allmänna. I uppdraget uppmanas utredaren att beakta Skatteverkets och Statskontorets rapporter vid genomförandet av uppdraget. Uppdraget ska redovisas senast den 30 oktober 2020.

Svenskt Näringsliv har under många år engagerat sig i problematiken med det skatterättsliga företrädaransvaret och tillämpningen av anståndsreglerna, och vi ser behov av omfattande förändringar. Det är därför olyckligt att utredningen förefaller ha ett fiskalt anslag. I den kortfattade bakgrundsbeskrivningen redogörs för tillkomsten och utvecklingen av regelverket liksom för riksdagens tillkännagivanden samt tidigare utredningsuppdrag som utförts av Skatteverket och Statskontoret. Inte någonstans nämns dock vad som i grunden är orsaken till tillkännagivandena, nämligen den omfattande och samstämmiga kritik som reglerna fått från såväl näringslivet som akademin. Vår förhoppning är att utredningen i sitt arbete beaktar denna kritik och åtminstone tar del av följande rapporter och skrifter.

  • År 2014 lämnade Svenskt Näringsliv en hemställan om lagändringar till regeringen, Förbättringar av rättssäkerhet och företagsklimat på skatteområdet, som tog sikte på både företrädaransvaret och anståndssystemet. I hemställan konstateras att förändringar i reglerna om företrädaransvar och anstånd skulle läka två allvarliga brister som idag finns i skattesystemet.
  • I en rapport framtagen på uppdrag av Svenskt Näringsliv 2013, Skatterättsligt företrädaransvar – fiskal gräddfil utan legitimitet?, behandlas det skatterättsliga företrädaransvaret. I rapporten analyseras problemen med företrädaransvaret och det konstateras att företrädaransvaret har verkningar som närmast framstår som absurda. Rapporten behandlar frågan om detta parallella system till det personliga ansvaret i aktiebolagslagen verkligen behövs.
  • I en annan rapport framtagen på uppdrag av Svenskt Näringsliv 2013, Anstånd i skattemål – hur tveksamt ska det vara?, konstateras att anståndsreglerna inte fungerar tillfredsställande. Enligt rapporten ligger problemet inte endast i att reglerna tillämpas för restriktivt, utan anståndsreglerna har i sig en inbyggd problematik som endast kan lösas genom ändrad lagstiftning. I rapporten analyseras problemen med tillämpningen av anståndsreglerna och ett förslag till lagändring presenteras.
  • I en skrift från Entreprenörsskapsforum 2017, Företrädaransvar – Kan det avskaffas?, analyseras företrädaransvaret och det konstateras att regelverket, i dess nuvarande utformning, bör tas bort.
  • Svenskt Näringsliv har vidare, med anledning av senare tids praxis från Högsta förvaltningsdomstolen, gjort en kartläggning över tillämpningen av företrädaransvaret i förvaltningsrätterna och kammarrätterna, Det skatterättsliga företrädaransvaret – Tillämpningen i underinstanserna. Kartläggningen granskar över 500 domar före och efter ett färskt domstolsavgörande och visar att kritiken mot det strängt utformade ansvaret, och den hårda tillämpningen, kvarstår. Detta bekräftar att företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning.

Med tanke på att det hittills, trots riksdagens tillkännagivanden, endast skett begränsade utredningar av det skatterättsliga företrädaransvaret och anståndsreglerna är förhoppningarna på den kommande utredningen höga. Därför behöver utredningen få en bred sammansättning av sakkunniga och experter från såväl näringsliv som akademi och med expertis inom civilrättens, skatterättens och straffrättens områden. Vidare behövs en förutsättningslös översyn där hänsyn tas till den kritik som i själva verket är orsaken till att utredningen tillsatts. Endast med en sådan utredning finns det förutsättningar att öka rättssäkerheten samt förbättra villkoren för företagare och företagande.