Publicerat: 16 oktober 2017

Kommuner och näringsliv sågar förslag om nya ränteavdragsregler

Regeringens promemoria ”Nya skatteregler för företagssektorn” är grunden för en omfattade skattereform. Remisstiden gick nyligen ut och vi har nu låtit göra en sammanställning av remissvaren.

När näringslivet och kommunerna nu fått säga sitt står den absoluta majoriteten av remissinstanserna enade om att förslaget om en generell begränsning av rätten till ränteavdrag i bolagssektorn leder till allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin.

87 remissvar har avlämnats, varav fler än 80 är direkt kritiska – endast ett mycket begränsat antal av de som lämnat remissvar ställer sig positiva till förslaget. Vart tredje remissvar hänvisar, eller ansluter sig till, yttrandet från Näringslivets Skattedelegation (NSD) som tidigare publicerats här på denna blogg.

En sänkning av bolagsskatten och expansionsfondskatten från 22 procent till 20 procent välkomnas av många remissinstanser men kan enligt kritiken i stort inte kompensera för de brister och effekter som följer av de samlade förslagen.

NSD har framfört starka argument för en EBITDA-modell. Många remissinstanser förstärker detta utifrån hur det skulle slå mot nyproduktionen av bostäder, och hur hyrorna kan förväntas öka. Fastighetsägarna, Stockholms Handels­kammare, Svensk Handel, Skanska och NCC m.fl. föredrar utifrån detta en EBITDA-regel, då denna bättre beaktar företagens kapitalintensitet och kapitalbehov.

Många lyfter fram att förslaget, i ljuset av EU:s direktiv, framstår som allt för restriktivt. Såväl OECD som EU har valt ett tak för ränteavdrag som baserar sig på en EBITDA-modell (avdragsutrymme 30 procent) och har därtill kompletterande regler som ska begränsa de skadliga verkningarna av en begränsning.

Utifrån de mindre och medelstora företagens perspektiv lyfts särskilt fram att nivån i förslaget till förenklingsregel, 100 000 kronor, starkt avviker från internationell nivå – där beloppsgränsen kan stiga upp till 3 miljoner euro.

Även förslagen till begränsningar av rätten till underskott möts av kraftig kritik. Bl.a. lyfts fram hur hårt en sådan begränsning drabbar konjunkturkänsliga företag och företag som har höga risker i sin affärsverksamhet.

Att regeringen vill behålla dagens rättsosäkra regler möts av kritik från näringsliv, kommuner och akademin. Här lyfts brist på rättssäkerhet särskilt fram och även EU-rättsliga aspekter.

Villkoren för Sveriges företagande ska vara internationellt konkurrenskraftiga, främja investeringar, innehålla förutsebara regelverk och stödja en sund konkurrens. Därmed finns ett värde av att ha ett system som inte avviker från de i omvärlden och som kan upprätthålla tilltron till den framtida svenska företagsbeskattningens konkurrenskraft. Raden av remissinstanser som pekar på detta är mycket lång.

Ett stort antal lyfter också fram att det finns skäl att väga samman andra nyligen föreslagna förändringar inom skatteområdet, framför allt den s.k. paketeringsutredningen. Den kombinerade effekten av dessa förslag riskerar att få betydande konsekvenser, vilket skulle förstärkas vid ett förändrat ränte- och/eller konjunkturläge.

Många riktar kritik mot att förslagen tagits fram på Finansdepartementet utan extern medverkan. Nu har regeringen fått in ett stort antal yttranden över förslagen och vi förutsätter att regeringskansliet i den fortsatta beredningen tar hänsyn till vad som framförs i yttrandena och även öppnar upp för diskuss­ioner med externa experter.