Publicerat: 23 juni 2019

Lägre kapitalskatt ger ökat välstånd

En ny forskningsstudie från forskningsinstitutet IFO visar att en kapitalskatt på konkurrenskraftig nivå kan skapa tusentals nya jobb och höja svenskarnas levnadsstandard med över tre procent. För ett hushåll med två vuxna motsvarar det ca 30 000 kronor per år.

I debatten framställs kapitalskatten inte sällan som en ratt som politiker kan vrida om för att omfördela inkomster. Men sällan uppmärksammas baksidan av höga kapitalskatter. Sveriges 30 procent i generell skatt på utdelningar och kapitalvinster ska jämföras med konkurrentländernas snitt som ligger runt 20 procent. I vissa situationer kan kapitalskatten i Sverige bli 60 procent. Som lägst kan den bli 20 procent. Sveriges mildaste nivå motsvarar alltså den genomsnittliga skattenivån i konkurrentländerna. (Trots det framställs 20 procent märkligt nog som allt för bra.) Med bolagsskatten, det första ledet i dubbelbeskattningen av företagen, är den totala effektiva beskattningen av ägares investeringar i företag 45 procent (vid 30 procent kapitalskatt). En ägare som överväger en investering i Sverige behöver alltså räkna bort nästan halva avkastningen i skatt.

Svenskt Näringsliv har uppdragit åt forskningsinstitutet IFO i München att studera vad en konkurrenskraftig svensk kapitalskatt på 20 procent skulle innebära för den svenska ekonomin. Reformförslaget presenterades av Svenskt Näringsliv 2018 och skulle sänka beskattningen för onoterade, noterade och fåmansägda bolag. Forskningsstudien som publiceras idag visar att en lägre kapitalskatt bland annat skulle innebära 35 000 fler sysselsatta och 3,1 procent högre BNP. Effekterna drivs av att privata investeringar blir mer lönsamma och ökar med över 6 procent. Initialt skulle ett hanterbart skattebortfall uppstå i statsfinanserna. På några års sikt skulle skatteintäkterna stärkas när sysselsättning och investeringar ökar. Stigande företagsvinster och stigande löner ökar skatteintäkterna, vilket medför att reformen är i det närmaste helt självfinansierande genom växande skattebaser.

Starka skäl talar alltså för en sänkt kapitalskattning. Men resultaten säger också något viktigt om de kostnader som det svenska folket skulle få betala för att kortsiktigt jämna ut vissa skillnader i inkomst.

Även om konjunkturläget lyft något på senaste tiden enligt IFO, är de flesta EU-länder, som Tyskland och Sverige, i behov av ett bättre företagsklimat för att möta framtida utmaningar. I grunden är det privata investeringar i företag som vårt välstånd baseras på, det är inget som politiker kan kommendera fram. Vissa säger att skatter inte är den enda faktorn som påverkar hur attraktivt ett land är att investera i. Infrastruktur, politisk stabilitet, rättssäkerhet och en välutbildad arbetskraft är minst lika viktiga faktorer. Det är sant, men dessa faktorer kan inte påverkas enkelt och bara över långa tidsperioder. Skatter kan däremot ändras snabbt. Skattevillkoren för investerare är därför en viktig fråga för ekonomin som helhet.

Företagare, sparare och företagsägare kan använda sina besparingar för konsumtion eller investeringar. På sikt stärks ekonomin mest av att pengar investeras i växande företag. Så skapas ett växande välstånd. Statens och kommunernas möjlighet att leverera skattefinansierad välfärd underlättas när skattebaserna arbete och kapital (företagen) växer, snarare än då skattenivåerna är för höga.

Den internationella konkurrensen och globaliseringen innebär också att ett land inte kan avvika från omvärlden i fråga om investeringsvillkor och entreprenöriell aktivitet utan att det kostar i förlorade jobb, investeringar och lägre löneökningar. Forskning om bolagsskatt visar att högre bolagsskatter minskar lönetillväxten. Ungefär femtio procent av bolagsskatten betalas på detta sätt av löntagarna, och särskilt av de som har låga färdigheter.

Ett starkt entreprenörsklimat är en grundförutsättning för förnyelse av ekonomin, och därmed för Sveriges förmåga att producera nya växande företag.

Världen har aldrig varit rikare än idag. Fattigdomen har aldrig minskat så mycket som under de senaste decennierna. Marknadsekonomi och handel har höjt levnadsstandarden och livslängden för miljarder människor. När debatten allt mer handlar om att minska klyftor är det lätt att glömma hur välstånd och tillväxt skapas och vilken formidabel kraft som investeringar och marknadsekonomi utgör genom att skapa välstånd och sprida inkomster.

Skattechef Johan Fall, Svenskt Näringsliv

Professor Clemens Fuest, President Ifo institutet

Texten även publicerad i förkortad version i Dagens Industri