Publicerat: 22 februari 2017

Landet som gled isär

Statsminister Stefan Löfven har i anföranden uttryckt sin oro för att Sverige glider isär. Med tanke på denna oro framstår regeringens nuvarande skattepolitik som ett mysterium. Regeringen oroas av att landet glider isär, men många reformer bromsar inte utvecklingen, utan riskerar tvärtom att förstärka den.

Betänk först den så kallade kilometerskatten. Skatten ska betalas av tunga vägtransporter utan hänsyn till alternativ eller bränsleförbrukning. Vägtrafiken betalar redan idag mer än de kostnader som den ger upphov till. Trots det ska företag som transporterar eller är beroende av transporter för sin verksamhet belastas med flera miljarder kronor ytterligare i skattekostnader. Skogen och jordbruket ligger där de ligger och skatten blir en tung börda för glesbygdens företag.

Dessutom ska regeringen införa en skatt på flygresor. Den kommer att drabba glesbygd och landsbygd hårdast, samt platser som inte har några bra alternativ till flyget. Att skatten inte kommer att ha någon miljöstyrande effekt alls beror på att flyget numera ingår i det handelssystem med utsläppsrätter som sätter ett tak för utsläppen. Minskar de svenska flygets utsläpp så kommer utsläppen att öka i andra länder inom systemet.

Som lök på laxen planerar regeringen att höja skatterna med fem miljarder för landets små företag (fåmansbolagen). Utanför städerna finns många företag som försörjer resten av landet med råvaror, livsmedel och tjänster som får landet att fungera. Lönenivåerna och marginalerna är ofta lägre än i städerna. Därför drabbas företagare på landsbygden hårt om regeringen höjer skatten för enskilda små företag med tiotusentals kronor per år. Följden blir färre jobb och investeringar utanför städerna.

Vidare har regeringen planerat en skatt på anställda i finansbranschen. Den som tror att en sådan skatt inte skulle kunna drabba landsbygden bör tänka igen. Banktjänster är en verksamhet med stordriftsfördelar. Små kontor på mindre orter är inte alltid lika lönsamma som kontoren i städerna där omsättning och kundbas är större. En skatt på anställda i bankerna skulle alltså riskera påverka banknärvaron och kreditgivningen på mindre orter mest. Alternativet till nedläggningar för bankerna är att höja sina priser, vilket drabbar företag med lägre marginaler hårdast.

Skatten på drivmedel (CO2) har höjts sedan årsskiftet. Numera höjs dock skatten automatiskt varje år (KPI+2 procentenheter) utan att riksdagens ledamöter behöver röra en muskel. Skatterna på bensin och diesel ska inte bara bli högre, de kommer nu också att öka likt en exponentiell funktion. För alla som inte kan åka tunnelbana eller tåg blir livet bara dyrare.

En vettig skattepolitik för landsbygdens entreprenörer kan inte bygga på straffbeskattning. Den måste bygga på att stimulera och underlätta företagande och investeringar.