Publicerat: 13 mars 2017

Lastbilstrafiken ger överskott till statskassan

Tankarna på att låta lastbilstrafiken betala en kilometerskatt för att täcka mer av sina kostnader är fel. En utredningsrapport visar att lastbilstrafiken redan idag betalar betydligt mera i skatt än kostnaderna.

Vägslitageskattekommittén, lämnade sitt förslag om vägslitageskatt (SOU 2017:11) till regeringen den 28 februari. Förslaget innebär i korthet att lastbilar över 12 ton ska beskattas och att alla allmänna vägar omfattas. Kostnaden skulle bli 0,38 -1,69 kronor per kilometer, beroende på olika variabler, bl.a. axelvikter och förekomst av draganordning för släp. Utredningen föreslog också ett utbyggt kontrollsystem, med kameror och poliskontroller.

Strax innan utredningen presenterade sitt förslag hade regeringen meddelat att man inte tänkte gå vidare med det utan i stället komma med ett eget förslag, dock osäkert när.

I diskussionerna om en vägslitageskatt liksom i direktiven till Vägslitageskattekommittén framhålls bl.a. att en vägslitageskatt ska syfta till att den tunga trafiken i högre grad ska betala sina kostnader.

I en utredningsrapport som PWC tagit fram på uppdrag av Svenskt Näringsliv redovisas de trafikrelaterade intäktsströmmarna och de summerade marginalkostnaderna som den tunga lastbilstrafiken ger upphov till. Rapporten visar att den tunga trafiken bär sina kostnader och mer därtill. Skattebelastningen är ca 7 miljarder kr högre än den samhällsekonomiska marginalkostnaden.

Rapporten i sin helhet finns här.

En vägslitageskatt på den nivå som utredningen föreslagit innebär kostnadsökningar för nästan alla företag. Extra mycket kommer kostnaderna naturligen att öka för företag med många och långa transporter. Detta gäller t.ex. för en stor mängd företag i glesbygd i Sveriges inland som i stort sett saknar alternativa transportmöjligheter.

Särskilt mot bakgrund av att lastbilstrafiken betalar ca 7 miljarder mera i skatt än sina kostnader är det inte rimligt att genom en vägslitageskatt ytterligare beskatta transporter i ett land med så långa avstånd som Sverige. Detta kommer att slå mot företagens konkurrenskraft och få negativa effekter på sysselsättningen.

Innehåll A–Ö

Fler sajter från oss

Utöver svensktnaringsliv.se står Svenskt Näringsliv bakom ett flertal andra webbplatser. Några av dessa hittar du nedan.

www.fplus.se

Nyhetstjänsten ƒPlus

Svenskt Näringslivs nyhetstjänst med de viktigaste nyheterna från Sverige och världen, med möjlighet till fördjupning och perspektiv, helt efter dina val och intressen.

www.fplus.se »

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt

Nyhetsportal om svensk arbetsmarknad med nyheter, reflektioner och fakta om allt från lönebildning, kollektivavtal till arbetsmarknadslagstiftning och internationell konkurrenskraft.

arbetsmarknadsnytt.se »

Ekonomifakta.se

Ekonomifakta

Ekonomifakta vänder sig till alla som snabbt behöver fakta om skatterna, arbetsmarknaden, jobben, företagandet och tillväxten. Våra källor är offentlig svensk och internationell statistik.

ekonomifakta.se »

Foretagsklimat.se

Företagsklimat

Näringslivsrelaterad statistik på kommunnivå och enkätsvar från tiotusentals företagare och politiker som bedömer olika aspekter av det lokala företagsklimatet i Sverige.

foretagsklimat.se »

valfardsskaparna.se

Välfärdsskaparna

Här visas vad företagens och deras anställdas skatter motsvarar i form av till exempel lärare eller förskoleplatser.

valfardsskaparna.se »

finfa - en del av Svenskt Näringsliv

finfa

Finfa – en del av Svenskt Näringsliv erbjuder företag som tecknat eller avser teckna avtalsförsäkringar service.

finfa.se »

fTalang

fTalang

fTalang är ett initiativ för att identifiera, coacha och utveckla framtidens ledare i samhälle och näringsliv.

ftalang.se »

Jobbamedlonen.se

Jobba med lönen

Verktyg som hjälper er att strukturera och planera lönearbetet, så att det gynnar företagets mål och medarbetare.

jobbamedlonen.se »