Publicerat: 20 januari 2020

Ny rapport från Skatteverket bekräftar att personalliggare saknar effekt

Frågan om personalliggare är ett ändamålsenligt system för att minska svartarbete och motverka osund konkurrens har varit en omdebatterad fråga ända sedan de infördes i restaurang- och frisörbranscherna 2007. I december 2019 publicerade Skatteverket en ny utvärdering av systemet. I en artikel i Svenska Dagbladet idag förklaras varför Skatteverkets utvärdering bekräftar att personalliggarna saknar effekt och att de därför bör avskaffas.

Den 1 januari 2007 infördes ett krav på personalliggare i restaurang- och frisörbranscherna. Syftet med reformen var att minska mängden svartarbete och motverka osund konkurrens. Skatteverket genomförde den första utvärderingen av reformen 2009 och hävdade då att kravet på personalliggare hade lett till en ökning av de inrapporterade lönerna, vilket tolkades som att systemet med personalliggare var ett effektivt system för att motverka skattefusk bland företagare. Skatteverkets utvärdering har varit inflytelserik och använts för att motivera införandet av personalliggare även i tvätteribranschen (2013), byggbranschen (2016) och senast fordonsservice, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet samt kropps- och skönhetsvård (2018). Från 2018 utökades också kravet på personalliggare till att även omfatta enskilda näringsidkare, företagsledaren och familjemedlemmar (inklusive barn under 16 år).

Införandet av personalliggare har mötts av kritik från flera håll och 2017 presenterade HUI Research på uppdrag av Svenskt Näringsliv rapporten Personalliggares effekter på lönerapportering i restaurang- och frisörbranscherna. I rapporten konstateras att kravet på personalliggare inte tycks ha bidragit till att öka de inrapporterade lönesummorna, vilket tyder på att resultaten från Skatteverkets utvärdering 2009 har varit missvisande. Enligt HUI:s beräkningar har som bäst systemet med personalliggare inom restaurangbranschen resulterat i att skatteintäkterna under 2007 ökade med mellan 36 och 142 miljoner kronor, vilket kan jämföras med de administrativa kostnaderna för företagen som enligt NUTEK (2008) uppskattades till 365 miljoner kronor. Slutsatsen är att kravet på personalliggare inte kan motivera de kostnader som är förknippade med införandet av systemet.

Riksdagsförvaltningens utvärderings- och forskningssekretariat (Rufs) utförde på uppdrag av Skatteutskottet en utvärdering av systemet med personalliggare vilket resulterade i rapporten En utvärdering av personalliggarsystemet från april 2019. Skatteutskottets slutsats är att systemet kan ifrågasättas alternativt förändras utifrån sin nuvarande form.

Rufs har som en del av utvärderingen genomfört en enkätundersökning bland Skatteverkets handläggare för att undersöka hur de upplever att systemet med personalliggare fungerar. Resultaten visar att en stor majoritet av handläggarna upplever att personalliggare minskar skattefusket bland företagarna och därmed ökar statens skatteintäkter. Ingen motsvarande undersökning har däremot gjorts av hur företagarna uppfattar kravet på personalliggare och Skatteverkets kontrollverksamhet.

Svenskt Näringsliv gav därför ett nytt utredningsuppdrag till Handelns Forskningsinstitut (HFI). I rapporten Hur påverkas företagen av kravet på personalliggare? från oktober 2019 bekräftas ånyo att kravet på personalliggare inte är ett ändamålsenligt system för att minska svartarbete och motverka osund konkurrens. Kravet på personalliggare har i bästa fall haft en marginell positiv effekt på löneinbetalningarna, medan de totala direkta kostnaderna uppgår till över en miljard kronor. Enkätundersökningen bland företagare som är berörda av kravet på personalliggare visar att majoriteten av företagen anser att personalliggare inte fungerar för att motverka svartarbete, utan att det snarare är ett system som ofta leder till onödiga kontrollavgifter för seriösa näringsidkare men att det är ett verkningslöst system mot de som skattefuskar. I rapporten visas också att kontanthanteringen har minskat drastiskt över tid, vilket gjort att förutsättningarna minskat för oseriösa företag att använda svart arbetskraft. Systemet med personalliggare har sedan det införes därmed blivit ett allt mindre effektivt instrument för att motverka skattefusk. Slutsatsen är därför att systemet med personalliggare bör avskaffas.

I december 2019 publicerade Skatteverket rapporten Hur påverkas restaurang- och byggbranschen av personalliggare?. Syftet med rapporten är att studera hur införandet av personalliggare i restaurang- och byggbranschen har påverkat antalet anställda, löneredovisningen och de anställdas sammansättning. I rapporten undersöks också effekten av Skatteverkets personalliggarbesök på de besökta företagens efterföljande lönesumma.

I dagens artikel i Svenska Dagbladet förklarar professorerna i nationalekonomi Sven-Olov Daunfeldt och Niklas Rudholm samt doktoranden i nationalekonomi Anton Gidehag varför Skatteverkets utvärdering de facto bekräftar att personalliggarna saknar effekt och att de därför bör avskaffas. Sammanfattningsvis konstateras följande. För det första att Skatteverkets nya utvärdering visar att Skatteverkets utvärdering från 2009 gav missvisande resultat vilket är bekymmersamt med tanke på att utvärderingen har använts som motiv för att utvidga systemet till ytterligare branscher. För det andra att de uppmätta effekterna på antalet anställda i restaurangbranschen fortfarande kan vara en direkt effekt av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga. För det tredje att Skatteverket ignorerar kostnaderna med införandet av personalliggare. Enligt artikelförfattarna är den rimliga slutsatsen från Skatteverkets utvärdering att systemet med personalliggare utgör en kostnad för såväl företagen som Skatteverket, utan att ge några extra skatteintäkter. Konklusionen är därmed att personalliggare inte är ett ändamålsenligt system för att minska svartarbete och att systemet bör avskaffas så snart som möjligt.