Nya försämringar i skattevillkoren för investeringssparkonto
Regeringen har föreslagit höjd beskattning på sparande genom investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring. Schablonintäkten för ISK respektive kapitalunderlaget för kapitalförsäkring föreslås beräknas genom multiplicering med statslåneräntan plus en procent. Förslaget är den tredje försämringen av de skattemässiga villkoren för ISK på kort tid. Ett påslag på statslåneräntan på 0,75 procentenheter infördes från 2016 och därtill har ett golv på 1,25 procent införts. Dessutom har avdragsrätten för pensionssparande tagits bort.
Trots att det borde vara uppenbart att förutsättningarna för det privata sparandet behöver vara långsiktiga och förutsebara innehåller inte förslaget på skattehöjning någon analys av vad förändringarna kommer att innebära för sparandet. Något resonemang om hur sparkapitalets riskprofil påverkas av att placeringar i tillgångar med lägre risk missgynnas i förhållande till konventionell kapitalbeskattning finns inte heller i regeringens förslag.
Motiven till skattehöjningen sägs vara statsfinansiella och fördelningspolitiska. Med hänsyn till de vidlyftiga reformförslag som lades fram i budgetpropositionen torde dock de statsfinansiella skälen inte vara särskilt tungt vägande. Fördelningspolitiskt kan förslaget också kritiseras då skattehöjningen blir mer kännbara och därmed slår hårdast i grupper med lägre inkomst. Svenskt Näringsliv har i ett remissyttrande avstyrkt förslaget.
SKRIVET AVSofia Bildstein-Hagberg
