Publicerat: 17 november 2017

Skadligt förslag om att beskatta sjukvård

Regeringen har föreslagit att hälso- och sjukvård som betalas av arbetsgivaren ska förmånsbeskattas hos den anställda. Samtidigt föreslås att en avdragsrätt införs för arbetsgivaren. Förslaget till förmånsbeskattning har ett flertal brister, bland annat följande:

Finansdepartementet har inte insett arbetsgivares behov av att en anställd snabbt får adekvat vård för att kunna återgå i arbete utan dröjsmål. För en arbetsgivare kan en längre bortavaro av viktiga medarbetare innebära stora konsekvenser. Att arbetsgivare står för anställdas hälso- och sjukvårdskostnader har uppstått i detta syfte, inte för att tillhandahålla den anställda en förmån. I promemorian ses detta som vilken förmån som helst vilket det inte är. Det kan inte förväntas annat än att vissa anställda kommer vilja avstå från hälso- och sjukvård betald av arbetsgivaren om denna ska förmånsbeskattas.

Enligt förslaget ska hälso- och sjukvård förmånsbeskattas medan insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabiliteringen självklart fortsatt inte ska förmånsbeskattas. I förslaget tycks det finnas en övertygelse om att det finns, eller är möjligt att skapa, en klar skiljelinje mellan dessa kategorier. Det gör det inte. En lagstiftning enligt förslaget kommer således leda till svåra gräns­dragningsproblem, där arbetsgivaren måste avgöra om den aktuella insatsen ska anses vara skattefri eller skattepliktig. Gör arbetsgivaren fel bedömning kommer den anställda drabbas av detta. I slutändan finns risk att såväl företaget som den anställde påförs skattetillägg.

Regeringen har som mål att sjukpenningtalet ska minska till 9 dagar per försäkrad år 2020, bland annat mot bakgrund av att kostnaderna för sjukpenningen fördubblades mellan 2010 och 2016. Förslaget är mot bakgrund av denna målsättning svår att förstå. Att arbetsgivaren tar ett större ansvar för sina anställdas hälsa borde regeringen se som något positivt som kan hjälpa till att nå målet om minskad sjukfrånvaro. Nuvarande förslag framstår som kontraproduktivt och kan inte förväntas leda till annat än ökad sjukfrånvaro.

Sista dag att lämna synpunkter på förslaget är 24 november.

Innehåll A–Ö

Fler sajter från oss

Utöver svensktnaringsliv.se står Svenskt Näringsliv bakom ett flertal andra webbplatser. Några av dessa hittar du nedan.

www.fplus.se

Nyhetstjänsten ƒPlus

Svenskt Näringslivs nyhetstjänst med de viktigaste nyheterna från Sverige och världen, med möjlighet till fördjupning och perspektiv, helt efter dina val och intressen.

www.fplus.se »

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt

Nyhetsportal om svensk arbetsmarknad med nyheter, reflektioner och fakta om allt från lönebildning, kollektivavtal till arbetsmarknadslagstiftning och internationell konkurrenskraft.

arbetsmarknadsnytt.se »

Ekonomifakta.se

Ekonomifakta

Ekonomifakta vänder sig till alla som snabbt behöver fakta om skatterna, arbetsmarknaden, jobben, företagandet och tillväxten. Våra källor är offentlig svensk och internationell statistik.

ekonomifakta.se »

Foretagsklimat.se

Företagsklimat

Näringslivsrelaterad statistik på kommunnivå och enkätsvar från tiotusentals företagare och politiker som bedömer olika aspekter av det lokala företagsklimatet i Sverige.

foretagsklimat.se »

valfardsskaparna.se

Välfärdsskaparna

Här visas vad företagens och deras anställdas skatter motsvarar i form av till exempel lärare eller förskoleplatser.

valfardsskaparna.se »

finfa - en del av Svenskt Näringsliv

finfa

Finfa – en del av Svenskt Näringsliv erbjuder företag som tecknat eller avser teckna avtalsförsäkringar service.

finfa.se »

fTalang

fTalang

fTalang är ett initiativ för att identifiera, coacha och utveckla framtidens ledare i samhälle och näringsliv.

ftalang.se »

Jobbamedlonen.se

Jobba med lönen

Verktyg som hjälper er att strukturera och planera lönearbetet, så att det gynnar företagets mål och medarbetare.

jobbamedlonen.se »