Publicerat: 6 november 2017

Skattetrender inom OECD-området

Varje år sammanfattar OECD trenderna på skatteområdet i en rapport. Fokus på tillväxt har lett fram till skattereformer som förbättrat klimatet för investeringar med hjälp av sänkt skatt på arbete och företagande. Särskilt skatt på arbete och bolagsskatt har empiriskt identifierats som skadliga för tillväxt, skriver OECD, medan skatt på konsumtion och fastigheter är mindre skadliga. Det internationella arbetet för att minska skatteflykt har också lett till förändringar i många länders skattesystem. OECDs generalsekreterare Angel Gurria framhåller i förordet att trots sänkta skatter på arbete kvarstår motsvarigheter till våra arbetsgivaravgifter på en fortsatt hög nivå i många länder. När det gäller miljöskatter framhåller Gurria att skatt på transporter ökar i många länder samtidigt som miljöskatter med motsvarande miljöpåverkan på andra områden inte höjts på motsvarande sätt.

  • Störst reformer på skatteområdet under 2016 gjordes i Belgien, Grekland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Ungern och Österrike. Samtliga dessa länder, utom Grekland, räknar med minskade skatteintäkter som följd av reformerna. En av de största reformerna gjordes i Ungern som bl a sänkte bolagsskatten till 9 procent och arbetsgivaravgifterna från 27 till 22 procent.
  • Inkomstskatten på arbete för låg och medelinkomsttagare har sänkts i många länder. Påverkan på omfördelning bedöms dock som begränsad av OECD. Reformerna har huvudsakligen sänkt skattenivåerna och begränsat skattebaserna genom att befria lägre inkomster helt från beskattning. I de flesta fall bedöms att reformerna ger minskade skatteintäkter.
  • Många länder har genomfört förändringar i bolagsskatten som den del i G20/OECD-projektet BEPS för att slå vakt om nationella skattebaser. Samtidigt har den internationella konkurrensen om att ha en attraktiv bolagsbeskattning tilltagit. Sänkningar av bolagsskatten görs ofta som fleråriga program.
  • Trenden på momsområdet är att bredda basen för momsen och att genomföra åtgärder för att öka regelefterlevnad. OECD konstaterar också att höjningarna av standardnivån avstannat, med undantag för Grekland som höjt från 23 till 24 procent. OECD bedömer att anledningen till att höjningarna avstannat är att nivåerna blivit så höga, i snitt är den högsta nivån 19,2 procent. Däremot har momsbeskattningen ökat på områden som gränsöverskridande digitala tjänster. Många länder har också infört trösklar för att befria mindre företag från momsredovisning, så även Sverige som infört en tröskel på 30 000 kronor från 2017. Detta är dock det näst lägsta tröskelvärdet inom OECD för momsredovisning, bara Nederländerna har lägre tröskelvärde.
  • Ett antal länder har genomfört olika former av sänkningar av arbetsgivaravgifterna för att skapa fler jobb och öka konkurrenskraften. Belgien, Estland, Island, Luxemburg och Schweiz sänkte arbetsgivaravgiften och Italien införde en tvåårig sänkning av nivån för nyanställda.
  • För fastighetsbeskattningen har flera länder gjort förändringar för att öka skatteintäkterna men också för att kyla ned heta bostadsmarknader. Reformer inom arvsbeskattning handlar däremot mest om att sänka beskattningen.
  • Under ett antal år hade Sverige världens högsta totala skattetryck räknat som skatteintäkternas andel av BNP. I årets statistik ligger Sverige på plats 6 med ett samlat skattetryck på 44 procent. Listan toppas 2016 av Danmark med 46,6 procent, följt av Frankrike, Belgien, Finland och Österrike.
  • Höjningar av punktskatter på varor som tobak har också skett I flera länder och intresset för att beskatta varor som läskedrycker har ökat. Här ses skatt som ett sätt att både påverka oönskade beteenden och att öka skatteintäkterna.

De totala skatteintäkterna inom OECD-området, liksom i Sverige, domineras av skatt på arbete, arbetsgivaravgifter (social security contributions) och moms. Betydelsen av dessa skatter ökar också. Undantagen är Australien, Danmark och Nya Zeeland som inte tar ut några arbetsgivaravgifter.  Intäkterna från moms var rekordhöga under 2016 och de utgjorde i snitt 20,1 procent av de totala skatteintäkterna.

Trots den omfattande debatten om bolagsskatten fortsätter denna att ha relativt begränsad betydelse för skatteintäkterna, i snitt 8,8 procent inom OECD området. Åtta länder sänkte nivån på bolagsskatten och ytterligare sju har beslutat om kommande sänkningar av nivån. Endast två länder har höjt nivån. Flera länder försöker dessutom öka attraktiviteten med särskilda villkor för satsningar på FOU och intellektuellt kapital. En intressant observation som görs av OECD är att trots att bolagsskattesatsen sjunkit från i snitt ca 30 procent år 2000 till 24,7 procent förra året har inte skatteintäkterna från bolagsskatten minskat.

 

310