Publicerat: 8 juni 2017

Tänk efter före

Regeringen backar i fråga om förslaget att slopa taket för resolutionsreserven och den aviserade avgiftshöjningen från 0,09 till 0,125 % av garanterade insättningar tidsbegränsas till år 2018. Samtidigt meddelar finansministern att en bankskatt beräknas finnas på plats 2019. Även om det är bra att man frångår tanken på en ständigt växande reserv, är beskedet knappast ett tydliggörande av gränsen för vad som är avgifter motiverade av stabilitetsskäl och rent skatteuttag. Klart är dock att bankernas kostnader kommer att öka väsentligt framöver och att bördan i slutändan riskerar att vältras över på konsumenter och företag genom höjda priser.

Som skäl för beslutet att behålla taket för resolutionsreserven anges den remisskritik som framkommit från framför allt tillsynsmyndigheterna på finansmarknadsområdet – Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden. Alla tre myndigheter var rörande ense om att ett oändligt avgiftsuttag utan koppling till risksituationen i de enskilda instituten inte var en särskilt lyckad idé. 

Det är svårt att undvika att ställa sig frågan om det inte hade varit klokt av Finansdepartementet att stämma av regelförändringarna med expertmyndigheterna på ett tidigare stadium? Frågan om resolutionsregelverkets utformning var dessutom helt nyligen föremål för flera års gediget utredningsarbete av Finanskriskommittén. Det torde knappast ha rått någon brist på material och bollplanksyta att använda sig av vid utformningen av förslaget. De synpunkter som framkom i remissrundan kan i alla fall knappast ha varit överraskande. 

Ogenomtänkta förslag som – om de genomfördes – skulle medföra allvarliga konsekvenser för att bedriva verksamhet i Sverige skapar osäkerhet och skadar förtroendet för Sverige som stabilt investeringsland med ett väl sammanhängande och ett väl utformat regelverk. Oavsett om eller i vilken utsträckning förslagen genomförs. Den skada som förslaget till ändrat resolutionsregelverk gjort för näringslivsklimatet hade kunnat undvikas om beredningsprocessen gett rimlig tid och utrymme för eftertanke.

 

 

 

 

Innehåll A–Ö

Fler sajter från oss

Utöver svensktnaringsliv.se står Svenskt Näringsliv bakom ett flertal andra webbplatser. Några av dessa hittar du nedan.

www.fplus.se

Nyhetstjänsten ƒPlus

Svenskt Näringslivs nyhetstjänst med de viktigaste nyheterna från Sverige och världen, med möjlighet till fördjupning och perspektiv, helt efter dina val och intressen.

www.fplus.se »

Arbetsmarknadsnytt

Arbetsmarknadsnytt

Nyhetsportal om svensk arbetsmarknad med nyheter, reflektioner och fakta om allt från lönebildning, kollektivavtal till arbetsmarknadslagstiftning och internationell konkurrenskraft.

arbetsmarknadsnytt.se »

Ekonomifakta.se

Ekonomifakta

Ekonomifakta vänder sig till alla som snabbt behöver fakta om skatterna, arbetsmarknaden, jobben, företagandet och tillväxten. Våra källor är offentlig svensk och internationell statistik.

ekonomifakta.se »

Foretagsklimat.se

Företagsklimat

Näringslivsrelaterad statistik på kommunnivå och enkätsvar från tiotusentals företagare och politiker som bedömer olika aspekter av det lokala företagsklimatet i Sverige.

foretagsklimat.se »

valfardsskaparna.se

Välfärdsskaparna

Här visas vad företagens och deras anställdas skatter motsvarar i form av till exempel lärare eller förskoleplatser.

valfardsskaparna.se »

finfa - en del av Svenskt Näringsliv

finfa

Finfa – en del av Svenskt Näringsliv erbjuder företag som tecknat eller avser teckna avtalsförsäkringar service.

finfa.se »

fTalang

fTalang

fTalang är ett initiativ för att identifiera, coacha och utveckla framtidens ledare i samhälle och näringsliv.

ftalang.se »

Jobbamedlonen.se

Jobba med lönen

Verktyg som hjälper er att strukturera och planera lönearbetet, så att det gynnar företagets mål och medarbetare.

jobbamedlonen.se »